onsdag 10 augusti 2016

Den ofrivillige snickaren

Oskar här! Sen vi flyttade hit för två år sedan har jag gett mig på många nya projekt. Jag har fått lära oss många saker jag aldrig har gjort förr. Det mesta har gått riktigt bra. Men har jag en svag punkt så är det byggandet.

De projekt som kommer igång senare än tänkt innehåller bygg. De projekt som vållar minst konstruktiva diskussioner innehåller bygg. Av de projekt som blir liggandes på skrivbordet är byggprojekten i majoritet.

Det saknas kompetens såklart. Jag vet inte hur man ska tänka. Visst hade jag träslöjd i skolan, men där lär man sig hur man gör smörknivar, inte vad som är en pelare och vad som är en balk. Å andra sidan kunde jag inget om hur man fäller träd för två år sen heller, och det var inga problem att lära mig. Det är förmodligen inte kompetensbristen i sig som är problemet, den är ett symtom.

Symptom på vad? Jag vet inte.

Grejen är att när kniven sitter mot strupen så funkar det. Förra sommaren märkte vi att taket hade en läcka. Det tog tid och krävde många försök, och mycket forskande. Efter varje regnskur var jag uppe på vinden och kollade. Till slut en dag var det torrt. Vilken seger! Det var inte kul, och det var inte lätt. Men det behövde göras, och jag gjorde det.

Så då kan man ju fråga sig varför det har stått en vedlår på gräsmattan hela sommaren och väntat på att få bli en kaninbur. Man kan även undra varför det gamla garaget har fått stå orört och ruttnat ända sen vi kom hit.


Nu sätter jag iallafall igång med den där kaninburen, så får vi se. Det kan ju inte bli mer än fel. Efter det? Ja då ska det där rucklet ner!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar