Sätt mer potatis

Redan när vi flyttade till gården, bestämde vi att om tre år ska vi skaffa höns och i sommar har vi bott här i tre år. När vi fick reda på att jag var gravid förra hösten, tänkte vi att de planerna får vi nog lägga på hyllan. Med växande mage fanns inte utrymme att bygga något hönshus och att ta på sig mer jobb när man ska ha en nyfödd bebis, ja det är ju bara dumt. Men vi surade rejält över det, båda två och så såg jag en dag en hönsvagn till salu inte så långt från oss. En husvagn, omgjord till hönshus. Det var en möjlighet och vi tog den. Så fick tio stycken små, icke könsbestämda kycklingar flytta hem till oss i maj. Vi köpte ett flyttbart elstängsel och ett soldrivet aggregat. Det har oftast hållit dem på plats men de bästa flygarna kan flyga över nätet och då och då måste vi jaga in hönsen i inhägnaden igen. De sticker dock inte så långt. När vinbärsbuskarna inom hägnet hade slut på vinbär men buskarna utanför fortfarande hade några kvar, ja då rymde de mest hela tiden. E...

Efter en vädermässigt ganska trist sommar, går vi nu mot en vädermässigt tråkig höst. Men jag har ändå massor med energi. Jag gissar att det beror på att jag är på väg ut ur bebisbubblan. Den där första tiden som är både mysig och förvirrande, när man är så mosig i huvudet att det är svårt att tänka klart en hel tanke. Jag minns inte alls de tre första månaderna med Melker och Noa och nu förstår jag varför. Dimman har varit total. Charlie sprattlar på bordet medan jag äter äggröra på hemägg Jag tycke ändå att vi haft det riktigt trevligt i sommar. Det har varit kul att få en ny familjemedlem, hitta nya roller och få familjen att fungera igen. Allt har fungerat riktigt bra, trots att Charlie inte är en särskilt nöjd bebis. Nu börjar hon närma sig 3 månader och lugnar ner sig lite grann. Hon ligger gärna på en filt och sprattlar. Brorsorna älskar henne hur mycket som helst och blir inte ens galna när hon skriker hela vägen hem från stan eller måste lyssna på plinkig pianomusik ...