torsdag 18 oktober 2018

Bygg en odlingslimpa nu i höst

Inlägget innehåller reklam för Bokus genom annonslänkar


Jag är så nöjd med min squashbädd i år. Den är byggd enligt odlingslimpa principen och det växer så det knakar. Här samsas 3 sorters squash (genovese, baby round och musselsquash) med gurkört och kryddtagetes. Fortsätter den här värmen kommer vi få äta squash tills vi bara inte orkar mer. 

En odlingslimpa är en typ av kompost som man kan odla direkt i för att den byggs enligt lager på lager principer med ett tjockt lager jord längst upp. Vill du lära dig mer om odlingslimpor rekommenderar jag att du läser Handbok för köksträdgården eller Odla året runt, båda av Lena Israelsson. Hon beskriver utförligt hur man ska bygga en odlingslimpa mycket bättre än jag kan. 


En odlingslimpa ger fantastiskt fin jord. När jag är ledsen går jag ut och sticker ner handen i jorden och drar upp den mest fantastiska svarta massa. Mullrik och fylld med näring. Den har jag byggt med hjälp av trädgårdsavfall, maskar och andra organismer. Det är svårt att vara ledsen när man kramar den härliga jorden och ser horder av maskar krypa runt. 


Förra årets odlingsbädd var inte lika lyckad. Jag kallar den för pinnjorden och squashen ville inte alls växa i den. Den här känner jag helst inte på och ogräset frodas. Kålen som växer i landet verkar dock trivas ganska bra efter lite tilläggsgödsel. 

Bygg på hösten

Vad är då skillnaden mellan min lyckade odlingslimpa och min misslyckade? Det är faktiskt flera saker. För det första började jag bygga den lyckade på hösten. Enligt Lena Israelssons instruktion kan man börja på våren men det finns inte så mycket grönt material att tillgå tidigt på våren, vilket gjorde att min misslyckade limpa hade alldeles för mycket brunt material. Pinnar, löv (blandat med massa pinnar) och halvbrunnen lövkompost var grunden för limpan. 

Årets limpa började jag bygga i augusti förra året. Då la jag pinnar i botten, sedan grästuvor och slutligen gräset från ängen samt blast från sådant jag skördat. Balansen mellan brunt och grönt material blev väldigt bra. 

Klipp isär pinnarna

På den misslyckade limpan la jag väldigt långa pinnar längs hela botten. De kanske har förmultnat framåt 2056. I den nya är grenarna längst ner max 30 cm. Det är skitjobbigt att klippa isär alla grenar men det gör verkligen skillnad för resultatet.

Använd matkomposten

I den första komposten använde jag dåligt brunnen trädgårdskompost som sista lagret innan jorden. Vad innehåller dåligt brunnen trädgårdskompost? Massor av pinnar. I den nya komposten la jag istället matkompost som legat ett år i varmkomposten. Det ger betydligt mer näring och komposteffekten kommer igång snabbare. Dessutom, inga pinnar!

Finfördela grästuvor

Både odlingslimporna innehåller grästuvor. Det blir över mycket sånt eftersom jag bryter så mycket nytt land. I den första la jag på mängder med riktigt stora klumpar där ogräset frodades. I den lyckade delade jag varje tuva i fyra delar. Då fick inte alls lika mycket ogräs fäste. Det kanske inte är så viktigt om man har en gräsmatta som består av gräs men min består till 40 % av kvickrot och 30 % revsmörblomma. De sista 20 procenten är surblad, klöver och en blomma som rymt från rabatten och tagit över stora delar av trädgården. Några grässtrån finns det kanske också. 

Tillräckligt med gödsel och jord

Det största felet jag gjorde första året var att inte tillsätta tillräckligt med gödsel. Jag köpte ko på påse och snålade alldeles för mycket. I år beställde jag hästgödsel av en granne och fick så att jag kunde fläska på ordentligt. Det gjorde verkligen skillnad. Bädden som jag snart ska börja bygga kommer ha egenproducerad kaningödsel längst upp. 

Om jordlagret är för tunt växer inte plantorna ordentligt, så det är värt att lägga på minst 15 cm jord på bädden. Ta från tidigare bäddar eller gräv upp jord någonstans i trädgården. Jord på påse bör bara användas om man blandar den med trädgårdsjord eller välbrunnen kompost (ja, det vet jag också av erfarenhet). 

Bygg en sarg

Första året gjorde jag bara en gravhög, så kallade min granne på kolonilotten föraktfullt limporna, men det kom så mycket ogräs på kanterna att jag inte hann med att rensa. Andra året byggde jag en 40 cm hög sarg som håller limpan på plats. 

Täckodla

Ett av problemen med odlingslimporna är att man måste vattna otroligt mycket för att få igång komposteringsprocessen och det är väldigt lätt att jorden och växterna torkar ut. Det löser jag genom täckodling. På våren lägger jag ett tjockt lager löv ovanpå jorden och när limpan börjar sjunka ihop framåt högsommaren la jag ett tjockt lager gräsklipp på. Det ger verkligen perfekt klimat för alla maskar och organismer.

Bygg en odlingslimpa

Odlingslimpor är ett fantastiskt sätt att förvandla trädgårdsavfall till jord rekordsnabbt och jag tycker att det är något du ska pröva om du vill utöka din odlingsyta utan att gräva. Mina erfarenheter visar ju dessutom att även om man gör väldigt fel och får en otroligt pinnig jord, så växer det i alla fall bra år två.

Inlägget publicerades första gången 27:e juli 2016

fredag 12 oktober 2018

Vackra höst



Det är så vackert ute att man nästan svimmar ibland. Jag älskar den här årstiden här man får börja ha halsduk, dricka te i soffan och sparka på prasslande löv. Naturen är så vacker med alla sina färgade löv, det är som att gå runt i en fin tavla. 


Samtidigt finns det fortfarande mycket kvar att göra i trädgården innan vintern. Barnkammaren måste lövtäckas, stenen på uteplatsen måste läggas klart och de nya landen på framsidan måste få kanter så att jorden inte spolas iväg när snön smälter. Tyvärr är det så svårt med orken så här års. Jag vill bara gå runt och fota fina löv eller sitta i soffan och sticka. Dessutom är jag nästan konstant förkyld just nu. Hårt trädgårdsarbete är mer en vårgrej för mig. 


Jag ska försöka göra ett sista ryck och kratta upp de här löven och lägga det över mina känsliga växter. Kanske kan svärmor hjälpa mig i helgen, nu när svärföräldrarna kommer på besök. Eller så vill hon också bara dricka kaffe och prata strunt. Det funkar det med. Trevlig helg allihop!

torsdag 4 oktober 2018

Skörda jordärtskockor


Hela sommaren har jag sett de växa, högre och högre tills de var högre än mig. Så blommade de och lyckan var total. Idag var det dags att se om det var något under de höga pinnarna också. Jorden hade redan börjat frysa lite på toppen men det var inga problem att få upp jordärtskockorna. 


Fina, vita och runda var de nästan allihop. Kanske lite små om jag ska vara kritisk, jag får gödsla mer nästa sommar så att de växer sig lite större. 


Mängden var det dock inget att gnälla om. 3,5 kg + utsäde som aldrig tog sig in till vågen. Jag planterade för nästa år direkt.  Ganska coolt med tanke på att jag bara satte ner 14 skockor i våras och aldrig har fått skörd att äta tidigare. Nu ser jag fram emot flera omgångar av jordärtskockssoppa, smörkokt jordärtskocka och ugnsbakt jordärtskocka.

tisdag 2 oktober 2018

Koka tomatsås


Så här i tomattider måste man ju försöka ta vara på alla tomater man lyckats odla fram och det finns nog lika många sätt att förvara tomater som det finns tomatodlare. En del fryser hela och andra bakar i ugn. Jag föredrar att koka in mina på burk så att de kan förvaras i matkällaren istället för i frysen.

Så här gör jag:

Inkokt tomatsås


Mixa alla tomater ordentligt i en mixer. Tillsätt örter, vitlök och chili om du vill. Jag brukar ha vitlök och timjan i min och i vanliga fall chili. I år skippar jag dock chilin så att Charlie också kan äta tomatsåsen. Jag har inte i någon olja för jag tycker den får en lite konstig smak av inkokningen.

Häll upp mixet och kryddor i en stor gryta och koka ca 3 timmar.

Inkokning

Nu är det dags för själva inkokningen. Jag har ingen fin inkokningsgryta eller speciella burkar, utan jag brukar koka in i ugnen.

Häll sedan upp på glasburkar och ställ i  en långpanna som är till 2/3 fylld med vatten. Se till att burkarna inte rör vid varandra. Lägg på skruvlocken men skruva inte fast dem. Den varma luften måste kunna fly.

Ställ in i en ugn som är värmd till 100 grader och låt stå ungefär 3 timmar. Ta ut långpannan och låt burkarna svalna en liten,  liten stund. Skruva sedan på locken ordentligt. Om nu allt har gått som det ska kommer locken att dra sig nedåt och vakum bildas.

torsdag 27 september 2018

Än producerar trädgården gott om mat


Det är lätt att tro, särskilt för oss här uppe i norr, att när frosten kommer då är det slut. Dags att gå in, sticka på en varmare tröja och äta ur frysen. Även om jag dessa stormiga dagar mest känner för att sitta inne och sticka så producerar min trädgård fortfarande mängder med mat. Vi plockar sallad flera gånger varje dag och har tomater i mängder som hänger och mognar i köket. 


Den sista zucchinin ligger i kylskåpet, likaså rotsellerin och de sista rödbetorna men kvar i landet står grönkål, purjolök, broccoli och vintermorötter. Våra vintermorötter är gigantiska och det räcker med att man tar upp en, för att det ska räcka som enda grönsak till en middag. Ser fram emot att äta hemodlade morötter i alla fall fram till jul. 


Sedan finns ju allt det där som vi inte börjat skörda än, oktobermaten. Som Pak Choi, palsternacka, frosttålig sallad, ja och så mer grönkål. Jag tycker att det är svårt att lyckas med de sena sådderna. Sniglarna äter upp det mesta, jag orkar varken täcka eller vattna efter en lång odlingssäsong och seriöst orka gå ut i höststormen och skörda sallad. Men i år har jag verkligen ansträngt mig. Täckt den lite känsligare salladen med fiberduk när frosten hotar, sått, vattnat och skött om små kål och vintersallad och skördat oavsett väder. Allt kanske inte kommer gå bra. Min vintersallad t.ex. ser pytteliten ut fast jag sådde i mitten av juli och mizunan växter inte men jag kommer alltid att glädja mig mer över det som funkade än gräma mig över det som gick åt skogen, jag tror att det är en förutsättning för att orka odla grönsaker.


Nått annat vi inte börjat skörda är jordärtskockor. Jag har i många år försökt odla jordärtskockor här men aldrig fått mer än några små som jag grävt ner som utsäde. I år har i alla fall det som är ovan jord växt ordentligt och jag är otroligt spänd på hur det ser ut under jord men jag skördar inte förrän en hård frostknäpp tagit grönskan och blommorna. 

fredag 21 september 2018

Att inte få sova, bygga sandlådor och skörda innan frosten

Jag sitter och läser igenom gamla blogginlägg. Det är ju ganska kul att ha bloggat så länge och se hur man har utvecklats och lärt sig mer och mer. På ett område har vi dock gått tillbaka och det handlar om det här med sömn.

torsdag den 11e april 2013 skrev jag:

Vi har sovit väldigt lite det senaste året. Noa har sovit dåligt, vägrat sova i sin säng och trängts och sparkats och ammat halva natten. Så en dag fick vi en fantastisk idé. Vi skruvade bort ena sidan på spjälsängen och ställde den bredvid vår säng. Nu sover Noa i sin säng och kan samtidigt köra in huvudet i sidan på sin pappa om han vill ha sällskap. Eller klättra rakt över pappas ansikte om han vill komma till mig. 

Byt ut Noa mot Charlie och livet är precis så här igen. Jag känner att jag behöver komma ihåg det nu, när jag känner att det händer alldeles för lite här hemma. Det här med att vi inte får sova och att det blir bättre sen när man får det. Orken blir bättre, immunförsvaret blir bättre och så kan man komma ihåg saker igen. Ser så fram emot det. 


Vi har i alla fall byggt en ny sandlåda till barnen, eller ja, den är nästan klar i alla fall. Stenarna var bakgrund till en rabatt som jag kämpat med sedan vi flyttat hit men nästan ingenting vill växa under den stora rönnen. Barnen tycker dock om att gå balansgång på stenarna, se då fick de bli bakgrund till den nya sandlådan. Stockarna kommer från tallen vi fällde i våras. Den lite tjockare stocken till höger ska ha en liten urgröpning så att det blir en liten stol där jag kan sitta när Charlie ska leka i sandlådan. Jag gillar inte att sitta i sanden. Jag är faktiskt väldigt nöjd med det här projektet och det är barnen också. 


Vi plockade in alla våra äpplen i veckan, för frosten började hota om kvällarna så nu ska det torkas äpplen, kokas äppelmos och kanske starta en äppelcidervinäger. Om jag får lite ork imorgon vill säga. Jag plockade också in alla tomater från tunnelväxthuset och nu hänger det och mognar i köksfönstret. Det har varit ett riktigt bra tomatår och vi börjar vänja oss vid att ha tomater till maten varje dag.

Vi fick en liten touch av frost längst upp i köksträdgården men eftersom vi täckt med fiberduk så klarade sig till och med squashen. Så nu hoppas jag att vi hinner få några squash till innan nästa frost, som nog kommer nästa vecka när det ska bli kallt igen.

torsdag 20 september 2018

Hemkonservering



Alla som följt bloggen ett tag vet att jag tycker väldigt mycket om hemkonservering. Att stå i köket och koka sylt, lägga in gurka och göra inkokta tomater gör mig så mycket gladare än att fylla frysen med grönsaker. För frysen är ju alltid en risk. Om krisen av någon anledning kommer och strömmen lägger av, ja då förstörs ju allt det där jag sparat. Maten i min matkällare däremot, den klarar sig ändå. 


Förra året valde jag att inte göra särskilt mycket konserver, eftersom vi hade en nyfödd bebis och var tvungna att lägga den lilla tid vi hade på annat. Så i år längtade jag verkligen efter att stå i köket och koka sylt. Nu är det ju inte helt lätt med en 1-åring som knuffar en på benen heller, så det mesta har åkt i frysen men jag har i alla fall kokat mängder med äppelmos, lite drottningssylt, rabarbermarmelad och äppelsaft.  


Vi fick mängder med rödbetor och inläggningsgurka som jag lagt in i lag och tomater som jag kokat in både hela och i tomatsås. Det här är mat vi kan njuta av i vinter när det färska tagit slut och det gör mig väldigt glad varje gång jag går ner i källaren och ser maten stå där. Då känner jag mig redo för vintern!