torsdag 21 maj 2020

Äntligen ny video från min trädgård

Jag har börjat göra youtube-videor från min trädgård igen! Det är faktiskt något jag längtat efter att dra igång och jag kommer förhoppningsvis kunna presentera videor med jämna mellanrum. Kanalen heter Wastenssons trädgård och där finns även mina gamla videor kvar. Klicka gärna in och klicka subscribe, så missar du inga videor. Här kommer min senaste video, där jag sår bondbönor.


Jag gör långsam tv där man får följa med i arbetet med trädgård, snarare än informationsvideor på exakt hur man ska göra något. Jag är ingen expert utan försöker förmedla känslan av trädgård. Hoppas att ni uppskattar det!

onsdag 13 maj 2020

Attack i hönshuset

Vi har haft höns i ganska exakt tre år nu och aldrig haft en attack mot hönsen. Trots att vi haft hök, örn och fjällvråk flygandes över tomten och rävar springandes överallt, har alla hönsen klarat sig hittills. Igår var första gången vi fick skadade höns. Det var en liten grythund som slet sig och sedan sprang över två kilometer där den träffade två av våra höns som rymt ur hönsgården (som dom alltid gör).


Efter attacken hittade vi hunden och en massa fjädrar men inga höns. Så vi gick runt och oroade oss och tittade ut genom fönstret. Till sist sa Charlie att hon också ville titta efter höns och så fort hon tittade ut ropar hon: Där är den. Jag hittade hönan. Och där var den. Min favorithöna Pegasus, kallad Peggen, kom tillbaka helt utan stjärtfjädrar och ett litet bett på rumpan. Så nu ligger hon i en egen liten bur medan såret läker. Vi har desinficerat såret och än så länge ser det bra ut. 

Problemet med höns är ju att om en höna skadas och försvinner, så säger dom andra inte: Nämen hej. Välkommen tillbaka. Oj är du skadad. Nu ska vi ta hand om dig. Istället funkar det så att den höna som är skadad blir attackerad av de andra hönsen. Därför får Peggen ligga i sjukan tills såret läkt helt. Förutom såret ser hon pigg ut. Äter och dricker och lägger ägg.


Den svarta hönan Coal kom inte tillbaka till natten och vi trodde nog inte att vi skulle få se henne igen. Men så när jag var ute och lassade hästskit i mina bäddar, kom hon linkande över gårdsplanen. Hon haltar och har svårt att stödja på ena benet. Vi har inte fått undersöka henne än för att är så skygg men vi ser inget blod i alla fall så henne släppte vi in i hönsgården. 


Ledarhönan var inte helt glad över att se Coal komma tillbaka och jag är lite orolig att Coal inte ska kunna försvara sig. Hon verkar lite medtagen. Vi får kanske göra i ordning en sjukbur till.

Det var som sagt första gången som våra höns attackerats och vi är lite chockade. Samtidigt vet jag ju att det här är livet med djur. Dom kommer attackeras fler gånger och vi kommer förlora höns. Jag är bara glad att vi inte är så utsatta som andra.

torsdag 7 maj 2020

Dags att så rotsaker

Knappt har snön lämnat backen innan det är dags att börja så här uppe. Långsamma grödor som palsternacka och svartrot behöver alla veckor de kan få i jorden för att bli tillräckligt stora. Därför känns det riktigt skönt att jag nu har lyckats så dessa grödor. Jag kan slappna av lite och känna att jag försökte i alla fall. För i ärlighetens namn brukar det inte gå så bra för mig med rotsaker.


Jag ansträngde mig verkligen i höstas och trots att jag var trött och deppig täckte jag alla bäddar med ensilage. Yay mig! Jag älskar täckodling som ger mig bördig jord med väldigt lite ogräsrensning men att så rotsaker i en bädd täckt med ensilage går inte, så jag började med att plocka bort allt ensilage. Under var jorden mörkbrun, hummusrik och full i mask. Inte så konstigt, i år får rotsakerna växa i min allra bästa bädd.

Grundgödsla

I många år trodde jag att täckodlingen skulle räcka och att jag eftersom jag täckodlar inte behöver grundgödsla. Det är fel. Jag vet inte om jag gör fel när jag täckodlar, om mitt gräs inte är tillräckligt näringsrikt eller vad problemet är. Men trots täckodling i flera år i dessa bäddar måste jag också grundgödsla. Annars blir skörden pytteliten och det menar jag bokstavligt. Palsternackor smala som pennor är inte ovanligt.


Så i år ska jag se till att grundgödsla allt OCH täckodla. Vi har höns och får ut ganska mycket hönsgödsel. Problemet med hönsgödsel är att det ger väldigt mycket kväve i förhållande till kalium och fosfor, vilket ger stora gröna blad men få frukter. Rotsaker vill framförallt ha annat än kväve, därför ger jag ingen hönsgödsel alls till mina rotsaker. Istället använder jag en annan gratis källa för gödsel: hästskit. Mina grannar har två hästar och jag får hämta hur mycket hästgödsel jag vill/orkar så jag kör på det. 


En halv skottkärra stallgödsel per kvadratmeter har jag lärt mig att man ska ha till rotsaker, så jag testar det. På med gödsel och sedan grepa runt lite längst upp. Jag vänder aldrig jorden särskilt djupt. 

Så rotsaker

Sommarmorötter tycker jag om att bredså, eftersom de är så goda att äta små skördar vi lite eftersom. Palsternacka, svartrot och kålrot som jag sådde idag, sår jag hellre i rader. Jag använder krattan för att få ganska raka sårader. 3 stycken i en pallkrage tycker jag är lämpligt. Då rymmer man att lägga gräsklipp mellan raderna när fröna tittar upp. Bar jord är ett sår som naturen lagar med ogräs, så därför vill jag täcka så snabbt som möjligt. 


Olika grönsaker ska ha olika såavstånd, det står ofta på påsen men jag brukar läsa Lena Israelsson Handboken för Köksträdgården för hennes så anvisningar är väldigt bra. När jag odlar i upphöjda bäddar följer jag plantavstånd men inte radavstånd. I pallkragen finns gott om näring och plats och man kan ha raderna tätare. Det ger mer skörd på liten yta. Kom också ihåg att vattna i såfåran innan sådd så att fröna inte flyter iväg. 

Så glest



Nästa svårighet med rotsaker är att man ska så glest. Mycket glesare än man tror. Det är så lätt att så alldeles för tätt och sedan måste gallra massor eller så står plantorna för tätt och då växer inte rotsakerna ordentligt. Palsternacka tycker jag är svårt eftersom den ska växa med ca 10 cm plantavstånd och grobarheten är ganska ojämn. Jag vill ju inte riskera att sätta för få frön så att ingen gror men vill heller inte ha så för tätt och behöva gallra hela tiden.

Så jag har kommit på ett magiskt trick. Jag sår två palsternacksfrön nästan bredvid varandra och lämnar sedan 10 cm till nästa två från. För grejen med palsternacka är att sår man bara ett frö gror inget men sår man två gror båda. Magi som sagt men det funkar och sedan behöver jag bara gallra bort den ena plantan när de kommit upp.

Man kan också välja att så halva radavståndet. Så gjorde jag med svartrot. Svartrot ska också ha 10 cm mellan plantorna men jag sådde 5 cm mellan varje frö och då kan jag gallra bort varannan där det blir för tätt.

Fiberduk när du sår rotsaker

Sen är det bara att lägga över fiberduken. Ett måste för mig och säkert för dig också. Fiberduken hjälper jorden att behålla fukt, den skyddar mot kalla nätter och skapar ett bättre microklimat för de små plantorna. Här uppe får den oftast ligga kvar fram till midsommar, eftersom försommaren är så kall. 


En annan viktig anledning till att ha fiberduk på odlingarna är fåglar, närmare bestämt trastar. Ännu mer bestämt björktrastar. Vi har en härlig gård med massor med skog, diken, buskar och ris och fåglar bara älskar att bo hos oss. Och jag älskar att vi har så mycket fåglar på tomten och i landskapet runt omkring. Jag gör det men samtidigt hatar jag det också och allra mest hatar jag björktrastar. 

De är så många och sjunger så fult och dessutom är deras främsta källa till mat, mask från mina täckodlade bäddar. Jag skulle gärna bjuda på lite mask om det inte var för att de sprätter sönder mina plantor och mina sådder. Därför är fiberduk ett måste fram tills plantorna fyller hela lådan eller är så pass stora att de inte störs av en krafsande trast. 

Sådär. Nu är de långsamma rotsakerna sådda och då gäller det bara att se till att vattna. De senaste åren har maj och juni varit väldigt torra och det har gett mig dålig skörd av rotsaker. I år ska jag se till att vattna i alla fall var tredje dag om det inte regnar. Nu hoppas jag på min bästa skörd rotsaker någonsin och jag hoppas att mina tips har hjälpt dig till en bättre skörd också. 

torsdag 30 april 2020

Min nya köksträdgård

Dags att börja gräva i nya köksträdgården igen! Nästan i alla fall. Jorden är egentligen lite för blöt fortfarande. Men ska nya köksträdgården bli klar gäller det att vara ute i god tid. Jag gräver egentligen inte, utan luckrar jorden lite med grep och plockar bort ogräsrötter. 


Jag trodde att jag hade grävt 2,5 bädd förra året men det visade sig när snön tinade bort att jag bara hade grävt 2. Typiskt! Ännu mer jobb. För att underlätta lite för mig själv har jag lagt en stor presenning på marken. Den täcker ungefär ett kvarter (och lite till). Förra året började jag inte att gräva förrän i slutet av maj och det var så mycket ogräs att Oskar fick slå gräset med lie först. Helt galet att jag ens försökte odla förra året men det gick riktigt bra. Det kom inte så mycket ogräs i potatisodlingen. 


Oskar har gjort en enkel liten bänk åt mig där nere i nya köksträdgården, där jag kan sitta och fundera över vad jag ska göra härnäst eller bara njuta av den fantastiska utsikten över berget.



Det här kommer bli min favoritplats i trädgården i sommar. Här ska jag sitta med en kopp kaffe och drömma om en vackert, inramad köksträdgård som ger mig mängder med grönsaker. 

Min gamla köksträdgård




Det är lite emotionellt, det här med min nya köksträdgård. Jag har lagt ner så mycket jobb på den gamla. Byggt bäddar, gjort jord, satt upp ett vindskydd och byggt ännu fler bäddar. Nu när jag överger den känns det som att allt jobb, all energi och engagemang som jag lagt ner i köksträdgården var i onödan.

Så är det naturligtvis inte. Den gamla köksträdgården har lärt mig så mycket som jag nu tar med mig när jag startar på nu kula och jag ser fram emot att förvandla den gamla köksträdgården till äng igenom om några år. Men det är ändå lite ledsamt.

torsdag 23 april 2020

Nu är säsongen igång



Säsongen är kort här uppe i norr. I södra Sverige kunde man i år gräva i jorden hela vintern, anlägga nya land och förbereda sig för odlingssäsongen på ett helt annat sätt än här. Idag har vi fortfarande snö på stora delar av tomten och i de land som tinat fram ligger tjälen tjock i nästan alla. Det gör att när snön väl försvinner är det mycket som måste göras samtidigt. 


Förodla

För att ge mig själv lite försprång förodlar jag mycket. Dels inomhus såklart men även utomhus i backar, byttor och annat. Idag satte jag till exempel bondbönor i toarullar. Det gör att fröna kan sättas i alla fall två veckor tidigare än om jag ska vänta på att marken tinar upp. Dessutom har jag redan gjort något, vilket sparar tid.

Det här är mina egna fröer av bondbönan Witkiem och det är av dessa plantor jag tänkt ta fröer. Eftersom det tar en stund att få helt mogna bondbönsfrön är två veckor tidigare sådd vikit. Jag satte byttorna med toarullssådder i en plastback så om det kommer en rejäl köldknäpp så kan jag sätta på locket och skydda plantorna.


Odla under plast

Plast hjälper mig på fler sätt när jag ska starta mina tidiga sådder. Ett lock av byggplast på en kallbänk ger skydd åt en tidig sådd med rädisor, ruccola och spenat. 


Den trevligaste bädden just nu ligger precis bredvid huset vid uteplatsen vi byggde 2018. Här har tjälen släppt och jorden är varm. Jag satte över en plasttunnel och planterade sedan ut Pak Choi, mizuna, mache och vinterportlak som jag försått i källaren. Alla gröna växter som klarar lite kallare väder och växer ganska snabbt. 


Det är verkligen underbart att se grönt igen och plantorna verkar trivas. Nu gäller det bara att hålla koll på vädret och täcka för plasten om det blir kallt och komma ihåg att vattna, för det blir ganska varmt mot den här väggen. Den här bädden ska vara slutskördad första veckan i juni när jag ska plantera ut solrosor och annat som ska växa här i sommar. Mizuna och vinterportlak går att skörda redan nu. Jag kommer skörda lite till hamburgarna på fredag. 


Den lilla pak choi plantan som trivs i solen ger förhoppningsvis fin skörd om en månad ungefär. 


torsdag 9 april 2020

När småplantorna tar över ens liv

Ute ligger snötäcket fortfarande ganska tjockt men inne börjar de små plantorna ta över huset. Eftersom jag inte har något växthus och snötäcket är för kort för att jag ska kunna sätta upp tunnelväxthuset, blir det fort ganska överfullt här inne.


Småplantor tar mycket tid. Man måste vattna väldigt ofta, varje dag på det som står i fönstren om solen skiner. Dessutom måste man gödselvattna, plantera om i tid och så, så, så. Varje år får jag en slags panik. Hur ska jag få plats med alla plantor? I år har jag utökat odlingsutrymmet med 32 kvm bäddar men jag har inte ökat platsen för plantor alls. Hur ska det gå?

Det blir nog inte så farligt egentligen, för i de nya bäddarna ska jag främst odla potatis, ärtor och lök. Sånt som inte tar så mycket plats när det kommer till förodling. Nästa år kommer dock odlingarna att utökas ytterligare och då kommer utökningen framförallt bestå av kål. Då behöver jag bättre möjligheter att förodla inomhus.



Mer lysrör i källaren kanske eller så lyckas vi få klart ett litet växthus på gaveln av hönshuset, där tidiga och lite köldtåliga plantor som kål kan dras upp.

Flaskhalsar i odlingen

När man försöker odla så mycket mat som möjligt kommer man alltid fram till sådana där flaskhalsar. Sånt som måste lösas för att man ska kunna odla mer. För mig var det först jord. Jag hade ingen jord, så jag byggde odlingslådor som gav ett 35 kvm stort köksland (ej inräknat gångar, bara effektiv odlingsyta. Men sen rymdes inte fler lådor och bänkarna krävde underhåll varje år när de började falla isär. Så då började jag gräva en ny köksträdgård på den gamla lägdan och nu utökas odlingarna varje år. 



En annan flaskhals vi har i våra odlingsambitioner är att vi inte har någon jordkällare. I år kommer vi odla mer rotfrukter och potatis än vi någonsin gjort men hur ska vi förvara alla grödor? Det är något vi måste lösa för att odlingen ska fungera.

Potatis klarar sig ganska bra i vår matkällare, där det blir ungefär 4 grader på golvet under vintern men det blir för varmt för morötter. I år kommer vi testa stuka och att gräva ner metalltunnor för att skapa enkla jordkällare. Vi får se hur det går. Jag drömmer naturligtvis om att bygga en jordkällare men det är mycket jobb och pengar och inte något vi kommer göra de närmsta åren. Då måste förvaring skötas på annat sätt. Nöden är uppfinningarnas moder sägs det ju och det finns många tips därute på matförvaring. Vad är era bästa tips?

torsdag 26 mars 2020

Sorter som funkar i norr

Att odla i norrland är lite mer en extremsport än att odla i Skåne. Säsongen är kort. Hos oss kom sista frosten den 11:e juni förra året och den första i början på september. Det blir en väldigt intensiv odlingstid där emellan och mycket spring med fiberduken. Att hitta snabba sorter som hinner ge en ordentlig skörd på vår korta odlingssäsong är en evig jakt för mig. När jag tittar i frökatalogerna letar jag alltid efter ord som "snabb, den snabbaste vi sett och rikgivande". Men sen när man odlar vill man ju också att maten ska smaka så mycket som möjligt och det hänger inte alltid ihop med snabb. Under de snart 5 år som jag odlat här uppe, har de här sorterna blivit mina favoriter:

Favoriter att odla i norr

Sallad Little Gem
Snabb och köldtålig sallad som funkar både som plocksallad och att äta små huvuden.

Grönkål Valtes Dwarf
En god och fin grönkål som tål ner till -20 grader, vilket gör att jag kan skörda grönkål fram till jul (om jag kommer ihåg var den är under snön).

Purpurkål
Fin kål som ger färg till både trädgårdsland och köksträdgård. Håller hela hösten och ger godast grönkålschips.

Nyzeeländsk spenat
Vanlig spenat tycker jag är svår då den inte kan sås på friland förrän det är för ljust. Därför ger den sällan stora skördar här. Nyzeeländsk spenat växer däremot hela sommaren och ger blad även när det är som varmast. Nej, den är inte riktigt lika god som vanlig spenat eller grönkål men den smakar ändå bra tycker jag.

Rädisa French breakfast
Snabb, god och rikgivande. Ger massor med goda rädisor fram till juli om man vattnar ordentligt.

Bondbönor Witkiem
Bondbönor växer väldigt bra i vårt klimat och är goda i guacamole, hummus och som bondbönssoppa.

Potatis Timo
Snabb färskpotatis som kan sättas i kall jord och därför börja gro lite tidigare.

Sockerärt Norli
Supergod sockerärt som är snabb och lågväxande.

Gurka Sonja
Den godaste gurkan som dessutom trivs alldeles utmärkt i min polytunnel. Äldste sonen går redan och drömmer om när vi kan äta färsk Sonja från tunneln igen.

Tomat Sibirjak
Ger stora fina tomater på friland i zon 6. Den enda tomat som inte bryr sig om att det alltid är kallt till midsommar. Jättegod!

Märgärt Kelvedon Wonder
Snabb och god märgärt med små, söta ärtor.

Bladpersilja Grüne pearl
Övervintrar till och med ibland i min sandiga jord och ger en tidig skörd.

Sommarsquash Genovese
Lite tåligare än allas favorit Costata Romanesco och mer rikgivande i min trädgård.

Vintersquash Kroshka
Snabb och söt vintersquash som i alla fall bra somrar lyckas leverera fina frukter. Förra året fick plantorna hemska frostskador i början på sommaren och hann aldrig riktigt ikapp men annars brukar de ge två frukter per planta.

Det var mina bästa sorttips så här långt. Jag letar fortfarande efter bra tomatsorter som trivs i min tunnel, fler goda sallader, snabba rödbetor och säkert mycket mer. Tipsa mig gärna om du har en sort som fungerar i norr.