torsdag 4 juni 2020

Kimchi på pak choi

Jag älskar kimchi och kan ha det på och till allt. På mackan, till omeletten, till steken osv. Under våren har jag köpt salladskål och gjort en dubbel sats kimchi i alla fall en gång i månaden och det har gått åt. Men salladskål är ganska dyrt och visst vore det roligt att göra kimchi på något jag kan odla hemma? Så under odlingssäsongen kommer jag prova mig fram till olika saker att göra kimchi. Först ut är kimchi på pak choi.

Inlägget innehåller reklam i form av annonslänkar för Adlibris.


Jag sådde pak choi inomhus den 4:e mars och planterade sedan ut på min bästa växtplats den 19:e april. Mina plantor fick sedan växa under plast och nu börjar de gå i blom, så det är dags att skörda. Jag behöver också växtplatsen till annat. Vi har skördat en hel del blad redan och haft i ramensoppa och crispy tofu bowl och slutskörden blev nästan ett kilo blad. Därför är mitt recept på kimchi för 1 kg pak choi (eller salladskål) men har du en mindre mängd är det bara att dela receptet.

Mitt kimchi recept utgår från ett recept i boken Kimchi och Kombucha av Soki Choi. En väldigt läsvärd bok som jag verkligen rekommenderar. Jag har dock gjort några anpassningar i receptet för att det ska passa min smak bättre. Så här kommer mitt recept.

Kimchi på pak choi

ca 1 kg pak choi
2 msk salt
1 msk vatten

Kryddning

½ gul lök
½ äpple
4 vitlöksklyftor
2 cm skalad, färsk ingefära
2 msk vatten
1 msk fisksås
1 tsk strösocker
1 tsk salt
2 msk gouchugaru

Gör så här: 


Börja med att skölja och sedan hacka pak choi i ganska stora bitar. Lägg i en bunke och strö över 2 msk salt. Rör om och låt stå två timmar. Rör om i alla fall en gång under tiden. 


Ta alla ingredienser till kryddblandningen och lägg i en mixer. Dela äpple och lök grovt först. Gochugaru är ett måste! Det ger kimchin den där speciella smaken. Har du ingen välsorterad asiatisk butik i närheten kan du beställa på nätet. 


Efter två timmar sköljer du din pak choi noga så att du får bort allt salt. Blanda sedan kryddblandningen med bladen. Här ska du inte bara blanda, utan gnugga in kryddblandningen i kimchin. 


Använd handskar och gnid med händerna. 


Sedan packar du kimchin tätt i en burk och låt stå i rumstemperatur ett dygn. Sedan får kimchin stå minst 5 dagar i kylen men gärna en vecka så att smakerna hinner mogna ordentligt. När jag gör två burkar på en gång är alltid den andra burken godare än den första, så man tjänar på att ha tålamod.

Så till den stora frågan: Hur smakade det? Fantastiskt! Pak choi funkar perfekt att använda i kimchi.


torsdag 28 maj 2020

Odla potatis i hink

Trots att vi har en väldigt stor trädgård, odlar vi nästan alltid några potatisar i hink. Det beror på att dom potatisarna går att skörda mycket tidigare. Jag kan så potatisen inne i mitten på maj och sedan ställa ut potatisen i solen när det blir varmare. Har man ett växthus kan man till och med få ny potatis till midsommar, även här uppe i norr. Nu har jag inget växthus, så jag får nöja mig med potatis i mitten på juni men det är inte helt fel det heller. 


Att odla potatis i hink är väldigt enkelt. Lägg lite jord i botten på hinken. Se till att du har gjort hål i hinken så att överflödigt vatten kan rinna ut. Sedan lägger du på jord över potatisarna och allt eftersom potatisblasten växer, täcker du med ny jord. 

 Målet är att du bara ska se toppen på blasten hela tiden. När den första hinken börjar vara full, sätter du sedan på en hink utan botten över.


På så vis får du ett torn av hinkar och blasten måste kämpa ännu mer för att komma över kanten till ljuset. Det är precis det du vill. Ju mer potatisen får kämpa, desto mer potatis får du. Om du använder planteringsjord behöver du inte tillsätta någon gödsel men ibland täcker jag jorden när jag kupat klart med lite torkat gräsklipp för att minska uttorkningen.

För det är det stora problemet med att odla potatis i hink. Man måste komma ihåg att vattna! Utan vatten blir det för torrt och du får inte särskilt många potatisar.


När potatisen blommar är det oftast dags att skörda. Två veckor tidigare än potatisen i landet. Ofta får man många, ganska små och väldigt goda potatisar i sin hink. 

Vilka potatisar ska man odla i hink?

Jag odlar i hink för att få en tidig skörd av färskpotatis. Därför sätter jag tidig potatis i hink. Sorter som fungerat bra är Timo och Rocket. I år testar jag en sort som heter Swift som ska bli klar på 6 veckor. Det ska bli väldigt spännande att se vilken skörd den ger.

Så. När du odlar potatis i hink kupar du med jord eftersom, kommer ihåg att vattna och skördar hinken när potatisen börjar blomma. Hoppas att det här tipset hjälpte dig att få en tidigare skörd av potatis eller att odla potatis trots att du inte har någon mark.

torsdag 21 maj 2020

Äntligen ny video från min trädgård

Jag har börjat göra youtube-videor från min trädgård igen! Det är faktiskt något jag längtat efter att dra igång och jag kommer förhoppningsvis kunna presentera videor med jämna mellanrum. Kanalen heter Wastenssons trädgård och där finns även mina gamla videor kvar. Klicka gärna in och klicka subscribe, så missar du inga videor. Här kommer min senaste video, där jag sår bondbönor.


Jag gör långsam tv där man får följa med i arbetet med trädgård, snarare än informationsvideor på exakt hur man ska göra något. Jag är ingen expert utan försöker förmedla känslan av trädgård. Hoppas att ni uppskattar det!

onsdag 13 maj 2020

Attack i hönshuset

Vi har haft höns i ganska exakt tre år nu och aldrig haft en attack mot hönsen. Trots att vi haft hök, örn och fjällvråk flygandes över tomten och rävar springandes överallt, har alla hönsen klarat sig hittills. Igår var första gången vi fick skadade höns. Det var en liten grythund som slet sig och sedan sprang över två kilometer där den träffade två av våra höns som rymt ur hönsgården (som dom alltid gör).


Efter attacken hittade vi hunden och en massa fjädrar men inga höns. Så vi gick runt och oroade oss och tittade ut genom fönstret. Till sist sa Charlie att hon också ville titta efter höns och så fort hon tittade ut ropar hon: Där är den. Jag hittade hönan. Och där var den. Min favorithöna Pegasus, kallad Peggen, kom tillbaka helt utan stjärtfjädrar och ett litet bett på rumpan. Så nu ligger hon i en egen liten bur medan såret läker. Vi har desinficerat såret och än så länge ser det bra ut. 

Problemet med höns är ju att om en höna skadas och försvinner, så säger dom andra inte: Nämen hej. Välkommen tillbaka. Oj är du skadad. Nu ska vi ta hand om dig. Istället funkar det så att den höna som är skadad blir attackerad av de andra hönsen. Därför får Peggen ligga i sjukan tills såret läkt helt. Förutom såret ser hon pigg ut. Äter och dricker och lägger ägg.


Den svarta hönan Coal kom inte tillbaka till natten och vi trodde nog inte att vi skulle få se henne igen. Men så när jag var ute och lassade hästskit i mina bäddar, kom hon linkande över gårdsplanen. Hon haltar och har svårt att stödja på ena benet. Vi har inte fått undersöka henne än för att är så skygg men vi ser inget blod i alla fall så henne släppte vi in i hönsgården. 


Ledarhönan var inte helt glad över att se Coal komma tillbaka och jag är lite orolig att Coal inte ska kunna försvara sig. Hon verkar lite medtagen. Vi får kanske göra i ordning en sjukbur till.

Det var som sagt första gången som våra höns attackerats och vi är lite chockade. Samtidigt vet jag ju att det här är livet med djur. Dom kommer attackeras fler gånger och vi kommer förlora höns. Jag är bara glad att vi inte är så utsatta som andra.

torsdag 7 maj 2020

Dags att så rotsaker

Knappt har snön lämnat backen innan det är dags att börja så här uppe. Långsamma grödor som palsternacka och svartrot behöver alla veckor de kan få i jorden för att bli tillräckligt stora. Därför känns det riktigt skönt att jag nu har lyckats så dessa grödor. Jag kan slappna av lite och känna att jag försökte i alla fall. För i ärlighetens namn brukar det inte gå så bra för mig med rotsaker.


Jag ansträngde mig verkligen i höstas och trots att jag var trött och deppig täckte jag alla bäddar med ensilage. Yay mig! Jag älskar täckodling som ger mig bördig jord med väldigt lite ogräsrensning men att så rotsaker i en bädd täckt med ensilage går inte, så jag började med att plocka bort allt ensilage. Under var jorden mörkbrun, hummusrik och full i mask. Inte så konstigt, i år får rotsakerna växa i min allra bästa bädd.

Grundgödsla

I många år trodde jag att täckodlingen skulle räcka och att jag eftersom jag täckodlar inte behöver grundgödsla. Det är fel. Jag vet inte om jag gör fel när jag täckodlar, om mitt gräs inte är tillräckligt näringsrikt eller vad problemet är. Men trots täckodling i flera år i dessa bäddar måste jag också grundgödsla. Annars blir skörden pytteliten och det menar jag bokstavligt. Palsternackor smala som pennor är inte ovanligt.


Så i år ska jag se till att grundgödsla allt OCH täckodla. Vi har höns och får ut ganska mycket hönsgödsel. Problemet med hönsgödsel är att det ger väldigt mycket kväve i förhållande till kalium och fosfor, vilket ger stora gröna blad men få frukter. Rotsaker vill framförallt ha annat än kväve, därför ger jag ingen hönsgödsel alls till mina rotsaker. Istället använder jag en annan gratis källa för gödsel: hästskit. Mina grannar har två hästar och jag får hämta hur mycket hästgödsel jag vill/orkar så jag kör på det. 


En halv skottkärra stallgödsel per kvadratmeter har jag lärt mig att man ska ha till rotsaker, så jag testar det. På med gödsel och sedan grepa runt lite längst upp. Jag vänder aldrig jorden särskilt djupt. 

Så rotsaker

Sommarmorötter tycker jag om att bredså, eftersom de är så goda att äta små skördar vi lite eftersom. Palsternacka, svartrot och kålrot som jag sådde idag, sår jag hellre i rader. Jag använder krattan för att få ganska raka sårader. 3 stycken i en pallkrage tycker jag är lämpligt. Då rymmer man att lägga gräsklipp mellan raderna när fröna tittar upp. Bar jord är ett sår som naturen lagar med ogräs, så därför vill jag täcka så snabbt som möjligt. 


Olika grönsaker ska ha olika såavstånd, det står ofta på påsen men jag brukar läsa Lena Israelsson Handboken för Köksträdgården för hennes så anvisningar är väldigt bra. När jag odlar i upphöjda bäddar följer jag plantavstånd men inte radavstånd. I pallkragen finns gott om näring och plats och man kan ha raderna tätare. Det ger mer skörd på liten yta. Kom också ihåg att vattna i såfåran innan sådd så att fröna inte flyter iväg. 

Så glest



Nästa svårighet med rotsaker är att man ska så glest. Mycket glesare än man tror. Det är så lätt att så alldeles för tätt och sedan måste gallra massor eller så står plantorna för tätt och då växer inte rotsakerna ordentligt. Palsternacka tycker jag är svårt eftersom den ska växa med ca 10 cm plantavstånd och grobarheten är ganska ojämn. Jag vill ju inte riskera att sätta för få frön så att ingen gror men vill heller inte ha så för tätt och behöva gallra hela tiden.

Så jag har kommit på ett magiskt trick. Jag sår två palsternacksfrön nästan bredvid varandra och lämnar sedan 10 cm till nästa två från. För grejen med palsternacka är att sår man bara ett frö gror inget men sår man två gror båda. Magi som sagt men det funkar och sedan behöver jag bara gallra bort den ena plantan när de kommit upp.

Man kan också välja att så halva radavståndet. Så gjorde jag med svartrot. Svartrot ska också ha 10 cm mellan plantorna men jag sådde 5 cm mellan varje frö och då kan jag gallra bort varannan där det blir för tätt.

Fiberduk när du sår rotsaker

Sen är det bara att lägga över fiberduken. Ett måste för mig och säkert för dig också. Fiberduken hjälper jorden att behålla fukt, den skyddar mot kalla nätter och skapar ett bättre microklimat för de små plantorna. Här uppe får den oftast ligga kvar fram till midsommar, eftersom försommaren är så kall. 


En annan viktig anledning till att ha fiberduk på odlingarna är fåglar, närmare bestämt trastar. Ännu mer bestämt björktrastar. Vi har en härlig gård med massor med skog, diken, buskar och ris och fåglar bara älskar att bo hos oss. Och jag älskar att vi har så mycket fåglar på tomten och i landskapet runt omkring. Jag gör det men samtidigt hatar jag det också och allra mest hatar jag björktrastar. 

De är så många och sjunger så fult och dessutom är deras främsta källa till mat, mask från mina täckodlade bäddar. Jag skulle gärna bjuda på lite mask om det inte var för att de sprätter sönder mina plantor och mina sådder. Därför är fiberduk ett måste fram tills plantorna fyller hela lådan eller är så pass stora att de inte störs av en krafsande trast. 

Sådär. Nu är de långsamma rotsakerna sådda och då gäller det bara att se till att vattna. De senaste åren har maj och juni varit väldigt torra och det har gett mig dålig skörd av rotsaker. I år ska jag se till att vattna i alla fall var tredje dag om det inte regnar. Nu hoppas jag på min bästa skörd rotsaker någonsin och jag hoppas att mina tips har hjälpt dig till en bättre skörd också. 

torsdag 30 april 2020

Min nya köksträdgård

Dags att börja gräva i nya köksträdgården igen! Nästan i alla fall. Jorden är egentligen lite för blöt fortfarande. Men ska nya köksträdgården bli klar gäller det att vara ute i god tid. Jag gräver egentligen inte, utan luckrar jorden lite med grep och plockar bort ogräsrötter. 


Jag trodde att jag hade grävt 2,5 bädd förra året men det visade sig när snön tinade bort att jag bara hade grävt 2. Typiskt! Ännu mer jobb. För att underlätta lite för mig själv har jag lagt en stor presenning på marken. Den täcker ungefär ett kvarter (och lite till). Förra året började jag inte att gräva förrän i slutet av maj och det var så mycket ogräs att Oskar fick slå gräset med lie först. Helt galet att jag ens försökte odla förra året men det gick riktigt bra. Det kom inte så mycket ogräs i potatisodlingen. 


Oskar har gjort en enkel liten bänk åt mig där nere i nya köksträdgården, där jag kan sitta och fundera över vad jag ska göra härnäst eller bara njuta av den fantastiska utsikten över berget.



Det här kommer bli min favoritplats i trädgården i sommar. Här ska jag sitta med en kopp kaffe och drömma om en vackert, inramad köksträdgård som ger mig mängder med grönsaker. 

Min gamla köksträdgård




Det är lite emotionellt, det här med min nya köksträdgård. Jag har lagt ner så mycket jobb på den gamla. Byggt bäddar, gjort jord, satt upp ett vindskydd och byggt ännu fler bäddar. Nu när jag överger den känns det som att allt jobb, all energi och engagemang som jag lagt ner i köksträdgården var i onödan.

Så är det naturligtvis inte. Den gamla köksträdgården har lärt mig så mycket som jag nu tar med mig när jag startar på nu kula och jag ser fram emot att förvandla den gamla köksträdgården till äng igenom om några år. Men det är ändå lite ledsamt.

torsdag 23 april 2020

Nu är säsongen igång



Säsongen är kort här uppe i norr. I södra Sverige kunde man i år gräva i jorden hela vintern, anlägga nya land och förbereda sig för odlingssäsongen på ett helt annat sätt än här. Idag har vi fortfarande snö på stora delar av tomten och i de land som tinat fram ligger tjälen tjock i nästan alla. Det gör att när snön väl försvinner är det mycket som måste göras samtidigt. 


Förodla

För att ge mig själv lite försprång förodlar jag mycket. Dels inomhus såklart men även utomhus i backar, byttor och annat. Idag satte jag till exempel bondbönor i toarullar. Det gör att fröna kan sättas i alla fall två veckor tidigare än om jag ska vänta på att marken tinar upp. Dessutom har jag redan gjort något, vilket sparar tid.

Det här är mina egna fröer av bondbönan Witkiem och det är av dessa plantor jag tänkt ta fröer. Eftersom det tar en stund att få helt mogna bondbönsfrön är två veckor tidigare sådd vikit. Jag satte byttorna med toarullssådder i en plastback så om det kommer en rejäl köldknäpp så kan jag sätta på locket och skydda plantorna.


Odla under plast

Plast hjälper mig på fler sätt när jag ska starta mina tidiga sådder. Ett lock av byggplast på en kallbänk ger skydd åt en tidig sådd med rädisor, ruccola och spenat. 


Den trevligaste bädden just nu ligger precis bredvid huset vid uteplatsen vi byggde 2018. Här har tjälen släppt och jorden är varm. Jag satte över en plasttunnel och planterade sedan ut Pak Choi, mizuna, mache och vinterportlak som jag försått i källaren. Alla gröna växter som klarar lite kallare väder och växer ganska snabbt. 


Det är verkligen underbart att se grönt igen och plantorna verkar trivas. Nu gäller det bara att hålla koll på vädret och täcka för plasten om det blir kallt och komma ihåg att vattna, för det blir ganska varmt mot den här väggen. Den här bädden ska vara slutskördad första veckan i juni när jag ska plantera ut solrosor och annat som ska växa här i sommar. Mizuna och vinterportlak går att skörda redan nu. Jag kommer skörda lite till hamburgarna på fredag. 


Den lilla pak choi plantan som trivs i solen ger förhoppningsvis fin skörd om en månad ungefär.