När vi först kom fram stod vi bara och tittade oss omkring. Så mycket att göra. Ogräs överallt. Så mycket jord att gräva. Så mycket att plocka bort och vi visste inte vad en enda buske eller var för något. Vi grävde lite i jorden som kändes som en bra lerjord. Sen kom vi igång och rensade bort allt som var dött. och under allt bråte hittade vi mer plantor som vi inte heller vet vad det är för nått. Glädje över att ha jordiga fingrar kände vi i alla fall.
Jag beskar en ros lite också. Det var alldeles för tidigt fick jag veta när jag kom hem och läste på lite. Man ska inte beskära rosor förrän björken har musöron. Men jag skar bara bort döda grenar så jag hoppas att det är den inte dör när det kommer frost.
Familjens minsta kolonist var inte nöjd. Det var ojämt och svårt att gå, vantarna blev blöta och jord är jätteäckligt om man stoppar det i munnen.
Lycka utbröt när vi insåg att det jag trodde var bambu i själva verket var jordärtskocka. Melker drog glatt upp pinne efter pinne och visade: Titta Mamma! Jag fångade en jordärtskocka. Det blir jordärtskocka till middag ett tag framöver om vi ska rycka upp allt det där.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar