Morgon hemma hos familjen W

Barnen vaknade 5 i morse och med tanke på hur trötta Oskar och jag var då, är vi rätt bortskämda numera. Vana vid att få sova till i alla fall sex. Jag tog täcket och la mig på soffan med Melker och sa att han fick somna om. Han hävdade att det snöade ute men jag mumlade nått om dimma och sa att han skulle vara tyst. Han hämtade plattan. Sen kom Noa och körde in sina vassa tår i mina axlar och datorn gick igång. Oskar la sig i andra änden av soffan och sov.

Så ringde väckarklockan kvart över sex. Barnen blev överlyckliga för nu skulle de äntligen få frukost. Melker har dragit igång ett projekt: Lära sig göra frukost själv. Han kom rätt långt innan han fick tvinga upp Oskar som också gjorde frukost till Noa. Jag somnade om.

-Upp nu Ida, ropade Oskar och tjugo i sju kravlade jag mig upp ur soffan.
- Men va f-n, det snöar ju ute, sa jag medan jag yrvaket försökte ta in den nu igen vita världen.
- Godmorgon, sa Oskar.
- Vi måste gå ut och bygga snötorn! sa Melker glatt.
- Jag måste hitta Noas overall och bygga snötorn får ni göra på förskolan, sa jag som fortfarande inte satt på mig glasögon.
. Jaaaaa! ropade barnen.

Sen gick jag och Oskar runt som stela zombies medan barnen studsade runt och lekte med Blixten och Bärgarn. När det var dags för morgonyogan svarade inte kroppen alls.
- Är det nån som hällt cement i mina muskler, ropade jag irriterat.
- Ja, kung Bore, ropade Oskar.
- Aaaaa. Neeeeeej. Luuuuta. Läääääääääp mej. skrek Noa som en mistlur för att Oskar försökte klä på honom.
- Vet du, Bärgarn har den här saken framför ögonen så att han kan se bovar, sa Melker.
- Jag yogar! sa jag, kan du flytta dig lite?

Jag slapp i alla fall skjuta vagnen upp för Jättebranta Asfaltsberget i blötsnö. Hoppas snö f#¤%&*n har smält innan fyra när jag ska hämta barnen.