En prinsessa utan vatten

Vi har inget vatten. Det var ett planerat stopp för att laga ett hål i cisternen, så vi fick tid att förbereda oss. Toppen, tyckte preppern i mig. Nu får vi chans att pröva hur mycket vatten som går och rutiner kring vattenhantering när det inte kommer något vatten i kranen. Idag är jag inte lika peppad.

Eftersom stoppet skulle vara från 7 igår morse till klockan 16 idag, spolade vi upp 15 liter vatten till mat och dryck och ett badkar + ett gäng hinkar med vatten till hygien och rengöring. Vi har med andra ord gott om vatten men ändå får jag genast problem. Bara vetskapen om att vattnet är begränsat, gör att jag dricker för lite. På kvällen igår hade jag så ont i huvudet och fick dricka en halvliter vatten innan det släppte. Något som händer när tillgången på toalett är begränsad, är att jag håller mig längre mellan besöken, vilket inte är bra. Jag dricker också omedvetet mindre för att slippa gå på toaletten så ofta. Killarna går gladeligen ut och kissar men det är inte lika trevligt som tjej. 

Något som verkligen måste tänkas igenom är rengöring. I köket finns en hink med vatten och trasa som används för att rengöra bänkytor. I badrummet står en skål med vatten i handfatet där vi kan tvätta händerna. När vattnet är smutsigt, häller vi det i en hink, som sedan används för att spola toaletten. Blöta tygtrasor går bra att använda till övrig kroppsrengöring. Det funkar men det är obekvämt och jobbigt. Ännu jobbigare var det att värma vatten för att kunna diska för hand igår kväll. Att följa ungarna ut på toa innan läggdags var jobbigt och det ligger vatten på golvet hela tiden för att man måste hälla vatten mellan olika kärl.

Helt ärligt känner jag mig som en bortskämd prinsessa, som är supergnällig för att vattnet är borta en och en halv dag när jag var förberedd. För så många människor i världen är vatten inte en självklarhet. Många måste gå långt för att fylla dunkar med vatten, det behövde inte jag. Många måste koka det vattnet för att det inte är rent, det behövde inte jag. Ikväll sätter jag igång min diskmaskin och tvättmaskin igen och tar en lång dusch. För många är det en ouppnåelig dröm. Disken ska alltid göras för hand och ännu värre tvätten. Värdet av rent vatten som flödar obegränsat ut kranen går inte att underskatta.

Ur ett prepper perspektiv är det också intressant att notera hur snabbt humöret blir sämre för att jag inte har de bekvämligheter jag är van vid. Jag kanske har mat att äta, vatten att dricka och eld att värma mig vid om något händer men jag kommer bli deppig och orkeslös redan dag två ändå. Det är helt enkelt något jag måste jobba med. Vi får väl börja campa så att jag lär mig hantera lite lägre standard.