Sätt mer potatis

2018 var ett extremt år på många sätt. Vädret var helt galet. På vintern fick vi sjukt mycket snö utan någon skare så det gick inte att ta sig fram någonstans. Snön ville aldrig smälta heller och våren lät verkligen vänta på sig. När den väl kom så sa det bara pang. Vi gick från översvämning till torka på bara två veckor. Trots den sena våren badade barnen ändå den 1:a juni. Helt galet. Sen blev sommaren varm, varm, varm. Till slut var det så varmt i sjön att den nästan inte svalkade längre och vi fick åka till havet för att bli lite kallare en stund. Den varma sommaren gjorde att mycket av våra projekt fick vänta till hösten och vi hängde mest bara på en filt i skuggan. De stora träd som skuggar stora delar av vår tomt var väldigt uppskattade den här sommaren. Odling 2018 var ett fantastisk odlingsår på många sätt och jag har fortfarande när vi närmat oss jul, knappt köpt en grönsak. Någon gurka för att barnen så gärna velat ha men annars lever vi fortfarande på det ...

Så kom äntligen snön och genast blev allt så mycket ljusare och juligare. Barnen är överlyckliga och Charlie vill bara att man ska dra henne fort, fort i pulkan.  Enda nackdelen är att nu måste jag ju skotta bort den också. Eftersom Charlie inte kan gå i lössnö vill jag skotta upp en lite större gårdsplan i år än vi gjort de senaste åren men det är tungt. Så tungt. Jag brukar försöka tänka att det är skönt att skotta snö för då behöver man inte gå på gymmet sen och så får man bli riktigt trött i kroppen, inte bara i huvudet. I år är min kondition verkligen jättedålig men det ger sig väl innan alla snö är skottad.