onsdag 27 juli 2016

Råd för dig som vill bygga en odlingslimpa

Inlägget innehåller Adlinks


Jag är så nöjd med min squashbädd i år. Den är byggd enligt odlingslimpa principen och det växer så det knakar. Här samsas 3 sorters squash (genovese, baby round och musselsquash) med gurkört och kryddtagetes. Fortsätter den här värmen kommer vi få äta squash tills vi bara inte orkar mer. 

En odlingslimpa är en typ av kompost som man kan odla direkt i för att den byggs enligt lager på lager principer med ett tjockt lager jord längst upp. Vill du lära dig mer om odlingslimpor rekommenderar jag att du läser Handbok för köksträdgården eller Odla året runt, båda av Lena Israelsson. Hon beskriver utförligt hur man ska bygga en odlingslimpa mycket bättre än jag kan. 


En odlingslimpa ger fantastiskt fin jord. När jag är ledsen går jag ut och sticker ner handen i jorden och drar upp den mest fantastiska svarta massa. Mullrik och fylld med näring. Den har jag byggt med hjälp av trädgårdsavfall, maskar och andra organismer. Det är svårt att vara ledsen när man kramar den härliga jorden och ser horder av maskar krypa runt. 


Förra årets odlingsbädd var inte lika lyckad. Jag kallar den för pinnjorden och squashen ville inte alls växa i den. Den här känner jag helst inte på och ogräset frodas. Kålen som växer i landet verkar dock trivas ganska bra efter lite tilläggsgödsel. 

Bygg på hösten

Vad är då skillnaden mellan min lyckade odlingslimpa och min misslyckade? Det är faktiskt flera saker. För det första började jag bygga den lyckade på hösten. Enligt Lena Israelssons instruktion kan man börja på våren men det finns inte så mycket grönt material att tillgå tidigt på våren, vilket gjorde att min misslyckade limpa hade alldeles för mycket brunt material. Pinnar, löv (blandat med massa pinnar) och halvbrunnen lövkompost var grunden för limpan. 

Årets limpa började jag bygga i augusti förra året. Då la jag pinnar i botten, sedan grästuvor och slutligen gräset från ängen samt blast från sådant jag skördat. Balansen mellan brunt och grönt material blev väldigt bra. 

Klipp isär pinnarna

På den misslyckade limpan la jag väldigt långa pinnar längs hela botten. De kanske har förmultnat framåt 2056. I den nya är grenarna längst ner max 30 cm. Det är skitjobbigt att klippa isär alla grenar men det gör verkligen skillnad för resultatet.

Använd matkomposten

I den första komposten använde jag dåligt brunnen trädgårdskompost som sista lagret innan jorden. Vad innehåller dåligt brunnen trädgårdskompost? Massor av pinnar. I den nya komposten la jag istället matkompost som legat ett år i varmkomposten. Det ger betydligt mer näring och komposteffekten kommer igång snabbare. Dessutom, inga pinnar!

Finfördela grästuvor

Både odlingslimporna innehåller grästuvor. Det blir över mycket sånt eftersom jag bryter så mycket nytt land. I den första la jag på mängder med riktigt stora klumpar där ogräset frodades. I den lyckade delade jag varje tuva i fyra delar. Då fick inte alls lika mycket ogräs fäste. Det kanske inte är så viktigt om man har en gräsmatta som består av gräs men min består till 40 % av kvickrot och 30 % revsmörblomma. De sista 20 procenten är surblad, klöver och en blomma som rymt från rabatten och tagit över stora delar av trädgården. Några grässtrån finns det kanske också. 

Tillräckligt med gödsel och jord

Det största felet jag gjorde första året var att inte tillsätta tillräckligt med gödsel. Jag köpte ko på påse och snålade alldeles för mycket. I år beställde jag hästgödsel av en granne och fick så att jag kunde fläska på ordentligt. Det gjorde verkligen skillnad. Bädden som jag snart ska börja bygga kommer ha egenproducerad kaningödsel längst upp. 

Om jordlagret är för tunt växer inte plantorna ordentligt, så det är värt att lägga på minst 15 cm jord på bädden. Ta från tidigare bäddar eller gräv upp jord någonstans i trädgården. Jord på påse bör bara användas om man blandar den med trädgårdsjord eller välbrunnen kompost (ja, det vet jag också av erfarenhet). 

Bygg en sarg

Första året gjorde jag bara en gravhög, så kallade min granne på kolonilotten föraktfullt limporna, men det kom så mycket ogräs på kanterna att jag inte hann med att rensa. Andra året byggde jag en 40 cm hög sarg som håller limpan på plats. 

Täckodla

Ett av problemen med odlingslimporna är att man måste vattna otroligt mycket för att få igång komposteringsprocessen och det är väldigt lätt att jorden och växterna torkar ut. Det löser jag genom täckodling. På våren lägger jag ett tjockt lager löv ovanpå jorden och när limpan börjar sjunka ihop framåt högsommaren la jag ett tjockt lager gräsklipp på. Det ger verkligen perfekt klimat för alla maskar och organismer.

Bygg en odlingslimpa

Odlingslimpor är ett fantastiskt sätt att förvandla trädgårdsavfall till jord rekordsnabbt och jag tycker att det är något du ska pröva om du vill utöka din odlingsyta utan att gräva. Mina erfarenheter visar ju dessutom att även om man gör väldigt fel och får en otroligt pinnig jord, så växer det i alla fall bra år två.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar