Bondbönor - Köksträdgårdens hjältar del 1

På stranden veckan det var varmt

Vi har haft en lugn och skön sommar med små utflykter och mycket vila. Precis som vi vill ha det. Eller ja, vila har vi kanske inte gjort så mycket. Vi har ju såklart stökat runt i trädgården som vanligt. Många projekt som hönshus, murad bänk och så måste vi ju sköta odlingarna mest hela tiden. På Instagram har jag dokumenterat en del av projekten så om du inte följer mig där kan du gå in och titta.

Utmanande odlingssommar

Den här sommaren har inte varit en bra odlingssommar. Mest har det varit kallt och torrt, inte ett koncept som de flesta växter gillar. Vi fick vi sen frost, 11:e juni och sedan ett stänk av frost redan 4:e augusti. Som om det inte var nog, hade vi kålmalsinvasion, så kålen som brukar vara så fin kalla somrar är inte så fin.

Sådana här år uppskattar jag vissa grödor mer än andra. De där som inte är så så kinkiga. Som kommer oavsett om det är varmt eller kallt, som man planterar och sedan glömmer bort medan man täcker annat med fiberduk och väv, sprutar med Turex och vattnar sig trött. Varmt, kallt, torrt eller blött, jag står ändå där med bra skördar av de grödorna. Så kommande veckor tänkte jag skriva lite om just de här grödorna som ger mycket utan att man för den skull behöver jobba så mycket. Köksträdgårdens hjältar. Först ut är bondbönor.

Bondbönor

Jag vet att det är många som inte förstår poängen med bondbönor och därför inte odlar dem. Så nu ska jag berätta poängen: De är jättelätta att odla även här långt norrut. Bara de får bra med sol så ger de år efter år en fantastisk skörd. Andra bönor som brytbönor och sprittbönor (borlotti) är primadonnor i jämförelse. De kräver att man sår i ordentligt varm jord (12 grader), det får inte bli för blött för då ruttnar fröerna, det måste vara varmt annars växer de inte.

Men bondbönor. De är betydligt tuffare. De går att så i kall jord, klarar en frostknäpp eller två och behöver inte bindas upp. När de blivit väldigt höga och fulla med bönor binder man bara ihop dem så att de inte ramlar allt för mycket. En del av självhushållning är att äta det man odlat men jag börjar mer och mer inse att en större del är att lära sig äta det som är lätt att odla. Då kan man få ut så mycket mer av sina odlingar. Bondbönor ger mer.

Odla bondbönor

Jag brukar så inomhus eller på bron, tidigt i toarullar och sedan plantera ut när tjälen släpper. Jag lägger bönorna i blöt i ett dygn innan jag sår för att de gror lite lättare då. I år sådde jag den 18/4, ställde sådden på bron och planterade ut i mitten av maj. Bondbönor behöver normalt sett inte gödslas eftersom de är kvävefixerande men om man inte odlat bönor på platsen tidigare kan de ibland stå och stampa lite. Då brukar jag lägga på ett lager gräsklipp, det hjälper också till att hålla ogräsen borta.

När plantorna börjar bli stora och få bönor, binder jag ihop ett gäng plantor så att inte alltihop tippar. I början av augusti brukar det vara dags att skörda. Kapslarna ska kännas hårda när man klämmer på dem. Är du osäker, öppna en och kolla. Då ser du om de är klara eller inte.

Mat med bonbönor

Nu när man står där och drunknar i bondbönor. Vad ska man då göra av dem?

Mycket skal för lite böna kan man tycka men så värt!

Färska är de fantastiska att bara steka med lite vitlök och färska örter och ha som tillbehör till vad som helst. Igår åt vi det till couscous. Man kan också göra guacamole utan miljöboven avokado. Det är riktigt gott. Vill du göra guacamolen på vintern så går det bra att frysa bondbönor. Koka bara en liten stund och sedan sprittar du bort det vita skalet och fryser in den skalade bönan.

För att slippa spritta alla bönor på hösten när det finns mycket annat att göra, brukar jag lägga bönorna på tork och sedan spritta de torkade bönorna på vintern. Av torkade bönor gör vi helst hummus. Vi byter ut kikärtor mot bondbönor i vårt vanliga recept och det smakar precis som det ska. Vi brukar också göra Bondbönssoppa med koriander och Foul (bönröra).

Nu hoppas jag att alla som inte är bondbönsfrälsta prövar att odla bondbönor nästa år. Om inte för annat så för att få äta den fantastiska guacamolen!