Sätt mer potatis

Det är skillnad på att odla i norr och att odla i söder. "Har vi tur varar vår höst ända in i december" skriver Sara Bäckmo på Skillnadens trädgård. För mig som odlar i zon 6 ser det inte riktigt ut så. Förra året föll första snön den 19:e oktober och även om den inte låg kvar så var det inte lång tid som det gick att göra något i trädgården. Vill jag ha gjort något i höst är det bäst att göra det den här veckan. Nästa vecka är det troligen försent. Som tur är kan det mesta jag gör på hösten lika gärna göras på våren. Det är ingen stress utan det jag hinner, det hinner jag. Resten får jag ta till våren. Eftersom det är ganska mycket att göra på våren så försöker jag bygga nya odlingslådor, sätta upp ett till vindskydd och gräva nya rabatter redan nu. Än så länge är det varmt och jag jobbar på i höstsolen.

Idag backade grannen upp med sin lilla traktor och hällde en kubik sand i en hög för barnen att leka med. Noa var väldigt nöjd!

På svt.se kan man idag läsa om vår ökade köttkonsumtion och vad den gör med vår planet . En hint, det är inte bra. I 14 år var jag vegetarian men för snart 3 år sedan började vi äta kött igen. Då hade Oskars mage totalhavererat och klarade inte nötter, frön, kål eller något annat nyttigt och svårsmält. Då visade det sig att den nya bebisen - Noa - var mjölkallergiker och Melker, han åt så pass lite att han såg ut som ett blekt litet spöke. Det var inte ett svårt beslut att sluta äta kött eftersom vår mat inte funkade men jag kämpar ändå med det fortfarande. Jag vill äta bra kött, där jag vet att djuren haft det bra. Jag vill äta närproducerat och ha så liten klimatpåverkan som möjligt när jag äter kött. Så här jag jag för att hålla nere klimatpåverkan i vår köttkonsumtion: 1. Närproducerat I år har jag köpt en kvarts gris från grannbyn  och ett lamm från närort . Grisar med jord på trynet och lamm som håller markerna öppna. Annars handlar vi det mesta kött från saluhallen som ...

Som jag sagt tidigare blir det nästan inga äpplen på vårt träd i år. I helgen klättrade jag och Noa upp på stegen och plockade ner de få som fanns. 800 g blev det och av det kokade jag lite saft och äppelmos. Det känns som att många tänker att de inte behöver ta reda på äpplena bara för att det är så få men för mig blir de extra mycket värda. Saften är kryddad med kanel och ska drickas varm i december. Äppelmoset njuter vi av till gröt.

Min fina vän sa en gång att för henne är det viktigaste med odling att hon får gräva och rensa ogräs och får man sedan någon skörd av det arbetet så är det en fin bonus. Att odla ger onekligen ett stort välbefinnande. Den här hösten har deppigheten drabbat mig hårt men när jag är ute och gräver, bygger nya odlingsbänkar och annat i trädgården känner jag mig glad och energirik. Ändå skulle jag säga att det viktigaste för mig, är att få skörda. Jag vill skörda från det att snön försvinner tills den lägger sig igen. Det som ger mig allra störst glädje är att ställa fram mat jag själv producerat på bordet och se barnen äta. Än finns det saker att skörda. Sallad som mizuna, vintersallad och vinerportlak står både i landet och i en kallbänk för senare skörd. Lite persilja finns också kvar, i alla fall den krusbladiga som klarar lite frost. Brysselkålen börjar se fin ut och jag ska ta in och tillaga några i veckan. Den röda grönkålen ska få stå till jul då jag hoppas gräva ...

Familjen W - bloggen fyller 5 år och jag sitter och läser mina första inlägg. Hösten 2010 hade vi ett barn, bodde i Stockholm,  var vegetarianer , tittade alldeles för mycket på tv och jag fastnade totalt för det här med odling . Vi strävade efter att leva enkelt , hade köpstopp och var sjuka mest hela tiden eftersom Melker börjat på en förskola med 30 barn under 3 på samma avdelning. Det var hösten 2010 vi började resan mot det liv vi lever idag, även om jag då aldrig trodde att jag skulle hamna här på landet med självhushållardrömmar. Vi började ifrågasätta slit och släng, halvfabrikat och konventionellt odlad mat. Kände att vi ville något annat, även om vi då inte visste exakt vart den vägen skulle leda oss. Då visste vi inte att vi är som lyckligast när vi får äta bär direkt från busken, fälla träd med motorsåg, springa runt runt på tomten och skörda morötter ur jorden. Vi visste inte för det hade vi aldrig upplevt än. Jag är väldigt glad att vi vågade följa den vägen ...

Det mesta av mina kålrötter syrade jag tillsammans med några sommarmorötter som behövde tas om hand samtidigt. Det blev en ganska stor sats och totalt 4 burkar. Så här gör jag när jag syrar.  1. Skala, och skär bort allt som inte ska vara med i syrningen.  2. Väg allt som ska syras. För mig blev det 600 g morötter, 2,6 kg kålrötter och lite persilja som smaksättning. 3, Riv allt i matberedare. Blanda. 4. Tillsätt 1,5 % salt. För mig blev det 54 g. Använd helst jodfritt salt. Blanda. 5. Låt stå en stund så att grönsakerna börjar avge saft. Sedan stampar jag grönsakerna med en kavel. 6. När konsistensen är som att stampa i tjock snösörja är du klar. 7. Packa i steriliserade burkar. Se till att lämna 1-2 cm upp till kanten på burken och att det ligger vätska över alla grönsaker. 8. Lägg på locket men skruva inte på det ordentligt. Ställ i rumstemperatur i ca två veckor och förvara sedan i kylskåp. Efter 4 v i kylskåp kan man börja äta.

I kryddskåpet står nu mängder av burkar med torkade kryddor, örtsalt och örtte. Guldet, som maken kallar det. Hemproducerade kryddor som får maten att smaka underbart just nu och dessutom bjuder på varma koppar med örtte varje kväll. Det här har jag producerat i år: Örtsalt Vitlökssalt Persilje- och vitlökssalt Medelhavssalt Dillsalt Dill- och ängssyrasalt Krassesalt Rosmarinsalt Kryddor Salvia Timjan Oregano Örtte Marockansk temynta Pepparmynta Kamomill Ljung Johannesört Älgört Brännässla Ringblomma

Vi fick i stort sett inga äpplen i år. Inte grannarna heller. Det innebär ingen äppeldricka, ingen äppeljuice och inga torkade äpplen. Fördelen är att det är skördetid även i affären och för någon vecka sedan hade Konsum svenska äpplen för 15 kr kilot. Man fick köpa max 5 kg så jag köpte 5 kg äpplen och torkade det mesta. Det tog lite drygt en vecka innan alla dessa äpplen torkat. Dessutom körde jag två omgångar i svamptorken.  Med denna fantastiska uppfinning går det snabbt att kärna ur, skala och dela äpplen. Torkade äpplen är som godis. Sött och lite syrligt. När jag och Noa gick i skogen senast valde han torkade äppelskivor framför oreos som snacks. Det säger rätt mycket om hur goda äppelskivorna är. 

Så kom den, första frostnatten. Eller egentligen den andra för det nöp lite, lite grann ute i landet redan igår. Men i natt hade vi -5 grader och när jag och barnen kom ut vid halv tio var det fortfarande minusgrader, till barnens stora glädje får jag väl tillägga. Äntligen fick de dra på sig de fodrade regnställen och leka brandman. Äntligen fanns det is i dammen. Hur kul som helst. Den var nästan 2 cm tjock och kunde krossas, plockas upp och sedan var det bara att stampa is. Noas leende gick från öra till öra. Jag var väl förberedd på frosten och förlorar inte så mycket skörd. Allt var täckt med fiberduk i landet men lite sallad dog nog ändå. Det gör inte så mycket för jag har sått vintersallad, vinterportlak och mizuna så att det räcker till många sallader framöver. När jag beklagade mig lite över att frosten tog våra sockerärtor som producerat snällt ända fram till idag sa Melker: - Men då får vi så ärtskott istället! Det kan man ha inne på fönsterbänken. Köp bara lite ärtor ...

Idag är det den första oktober och vi har fortfarande inte haft en enda frostnatt. Vresrosen blommar och i landet växer blomkål, zucchini och rödbetor så sakteliga, vilket gör mig glad för jag trodde aldrig att jag skulle hinna skörda dessa grödor efter den kalla sommaren. Igår plockade jag in de sista sommarmorötterna och kålrötterna. I köket står nu bubblande burkar med mjölksyrade grönsaker och torken går varm. Det här är första året jag odlar på någon större skala och när jag summerar året är jag ändå ganska nöjd. Den kalla sommaren gjorde att det knappt blev några tomater, gurkor, bönor, ärtor eller zucchini men jag har skördat mängder med morötter, kålrötter, sallad, dill, persilja, chili och örter. Potatisen gav hyfsat och jag plockade så mycket hallon jag orkade. Nu ser jag fram emot att ta hand om det sista i landet, sätta nästa års vitlök och sedan ta en liten paus. Det är det fina med vintern. Naturen går i vila och vi odlare kan göra samma sak.