Oskar här, medan Ida lär sig att köra bil, kommer jag berätta lite vad jag har på gång.
För två veckor sen var jag på kurs i biodling med topplistekupa. Kursen hölls av Patrik Sellman (småbruk.se) som har fört in idén med topplistekupor till Sverige med inspiration av Phil Chandler (biobees.com).
För oss är grundtanken med att ha bin att få fler pollinerare. I år har humlorna verkligen skött jobbet, men förra året var de inte tillräckligt många. Så fler och effektivare pollinerare vore toppen. Men som med allt vill vi helst inte att det ska ta för mycket tid. Efter lite läsning om vanliga kupor kändes det ganska komplicerat, och en artikel i åter fick in mig på tanken med topplistekupor.
I en topplistekupa bygger bina sina vaxkakor själva – guidade av lister i toppen på kupan så att de får en någorlunda rak form. Kakorna blir plattor som går att lyfta upp och titta på. Man skördar inte så stora mängder honung, men någon kaka kan man plocka ut per år, när bina har kommit igång.
Det är på intet sätt deras naturliga livsstil, men det efterliknar de vilda binas liv lite mer än de
moderna kuporna. De kan få igång sitt immunförsvar, som är en
slags svamp/syrningskultur. De kan göra hur många drönare de vill,
vilket ökar chanserna för kupan att byta gener med andra kupor.
Mångfalden ökar. Och framför allt kräver det mindre jobb än en
vanlig kupa.
Värdar för kursen var Oxvikens gård i Tavelsjö, en riktigt trevlig gård, som det märktes hade fått mycket kärlek genom åren. För oss som är på år 2 och inte fått så många av våra projekt att bli verklighet än, är det alltid trevligt att se gårdar som har kommit längre. Det blir som en målbild, att ha när det känns svårt.
Många trevliga bekantskaper, och mycket ny kunskap. Sen återstår att se om det faktiskt blir några bin under nästa år.
Värdar för kursen var Oxvikens gård i Tavelsjö, en riktigt trevlig gård, som det märktes hade fått mycket kärlek genom åren. För oss som är på år 2 och inte fått så många av våra projekt att bli verklighet än, är det alltid trevligt att se gårdar som har kommit längre. Det blir som en målbild, att ha när det känns svårt.
Många trevliga bekantskaper, och mycket ny kunskap. Sen återstår att se om det faktiskt blir några bin under nästa år.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar