Wastenssons trädgård

Oskar här! Sen vi flyttade hit för två år sedan har jag gett mig på många nya projekt. Jag har fått lära oss många saker jag aldrig har gjort förr. Det mesta har gått riktigt bra. Men har jag en svag punkt så är det byggandet. De projekt som kommer igång senare än tänkt innehåller bygg. De projekt som vållar minst konstruktiva diskussioner innehåller bygg. Av de projekt som blir liggandes på skrivbordet är byggprojekten i majoritet. Det saknas kompetens såklart. Jag vet inte hur man ska tänka. Visst hade jag träslöjd i skolan, men där lär man sig hur man gör smörknivar, inte vad som är en pelare och vad som är en balk. Å andra sidan kunde jag inget om hur man fäller träd för två år sen heller, och det var inga problem att lära mig. Det är förmodligen inte kompetensbristen i sig som är problemet, den är ett symtom. Symptom på vad? Jag vet inte. Grejen är att när kniven sitter mot strupen så funkar det. Förra sommaren märkte vi att taket hade en läcka. Det tog tid och krävde mång...

När kaninen flyttade in hos oss behövde han såklart en hage att hoppa runt i på gården. Så att vi kan släppa ut honom utan att behöva oroa oss för att han rymmer eller att grannes hund misstar honom för ett jaktbyte. Vi hade en gammal, liten studsmatta stående som ingen ville hoppa på längre eftersom vi har en stor, så vi använde den som stomme.  Vi tog bara bort själva studsmattan, vände allt upp och ner och satte galler. Vi köpte ett enkelt villastaket som surrades fast med najtråd i studsmatteställningen. Eftersom stängslet hade lite för stora hål för en kaninunge, satte vi också fast ett nät med mindre rutor längst ner.  Den stora fördelen med hagen är att den är flyttbar. Harry äter som en häst och efter några dagar behöver man flytta honom så att han får färskt bete. På bilden ovan har jag nyss flyttat bort en hage som stått på samma ställe i tre dagar ungefär. Man ser tydligt cirkelformen i gräset. Harry är ute mest hela dagarna om det är bra väder, hopp...

Förra sommaren rev vi Melkers garderob för att det börjat mögla i den. Då blev det över stora lådor som jag och barnen nu målat och hängt upp på väggen. Jag tyckte att de blev jättefina bokhyllor.  Noa vägrade ha böcker i sin. För honom var det en lego hylla. 

När vi rev Melkers garderob på grund av mögel blev det flera fina lådor över. Genast kände jag att de skulle bli fina hyllor. Eftersom vi har 27 grader kallt ute behöver vi hitta på många inomhusaktiviteter jullovets sista dagar. Så idag började barnen måla varsin hylla till sitt rum. De har själva fått välja färg och jobbade stenhårt med att få sina hyllor fina. Ska bli väldigt roligt att se hur de ser ut på väggen.

Melker lånade Fixa av Clara Lidström och Anna-Karin Nyberg på biblioteket och började genast att pyssla. En burk förvandlades till spargris och hans tråkiga, bruna och solblekta lampa förvandlades till den coolaste lampan ever.  Lampan målades och så målade han lite plastfigurer som limmades fast med limpistol enligt ett mönster som Melker själv kom på. Jag tycker mycket om tilltalet i de här böckerna. Det är verkligen tänkt för barn. Även om Melker inte riktigt kan läsa än kan ha förstå vad han behöver och ska göra av alla fina bilder och illustrationer. Det är så mycket roligare att göra något när man inte måste ha mamma bredvid som läser hela tiden. Det beror nog på att jag inte kan låta bli att lägga mig i hela tiden. 

Jag har bundit min första krans någonsin. Mest för att jag inte riktigt tycker om kransar, oftast är de lite för gulliga för min smak. Så fick jag över en stålring när jag tog lös det trasiga skinnet på min djembetrumma och den liksom skrek att den ville bli julkrans. På Pinterest hittade jag flera fina kransar som bara bestod av kottar och det kändes som en bra början. Många hade limmat med limpistol men limmet fäste in på min järnring trots att jag tvättade och slipade så istället band jag ihop kottarna tre och tre och de små knippen som blev virade jag sedan runt ringen. När jag kommit hela vägen runt var det lite tunt på vissa ställen och då limmade jag bara fast kottar mot kottar med limpistolen.  Nu är min entré färdig för julen. Så ska jag bara ta och adventspynta inne också. 

I flera år har jag samlat ljusstumpar för att pröva gjuta nya ljus av rester. Igår städade jag min pysselgarderob och gav mig själv ett ultimatum. Antingen gjuter du nya ljus i veckan eller så måste du kasta alla påsar med ljusstumpar. Jag kan ju inte ha två garderober fyllda med skräp som "kan bli något någon gång". Sagt och gjort. När Oskar och barnen åkte till ishallen smälte jag mina ljusstumpar i ett vattenbad.  Sedan hällde jag ner ljusmassan i gamla förpackningar med en veke nedstoppad. Jag var lite orolig för alla gamla vekar men som du kan se la de sig på botten på pannan. Så länge du häller försiktigt kommer inga gamla vekar med i det nya ljuset.  Ljusen fick stelna ordentligt.  Sedan var det bara att skära loss förpackningarna med en mattkniv och voliá: Nya blockljus av något jag normalt kastar. Ska bli väldigt spännande att se hur de brinner när de varit smälta en gång. 

Att ha en treåring och en sexåring innebär många trasiga byxben. Särskilt högerknän men ofta båda. Ett enkelt sätt att spara pengar är att lappa och sy om. Det ger en också en chans att göra kläderna mer personliga. Jag gör alltid stora, färgglada lappar som verkligen syns.  Den här gången var det 7 par byxor för Melker och 4 för Noa. Melker hade dessutom två älsklingströjor som var nötta i muddarna som jag lovade att laga. Lägg till två trasiga byxor för mig plus två tröjor och ett par byxor för Oskar, så blev det en hel kläder att lappa.  Först klippte jag en massa lappar av byxor som blivit för små för Noa. Lapparna kantade jag sedan på maskin. Jag gjorde en hel hög så att det finns lappar nästa gång byxorna går sönder. Lapparna får jag sy fast för hand eftersom barnens byxben är för små för min symaskin. Lite jobbigt men man kan göra det framför tv:n.  Noas byxor lappades på knäna och så klippte jag av muddarna eftersom byxorna började bli lite kor...

I landet framför huset planterade jag ut små, små salladsplantor. Eftersom det blåser hur mycket som helst hos oss och jag inte orkat vänja av plantorna vid den sköna inomhustemperaturen, satte jag småpetflaskor över som skydd.  Trädgårdslandet börjar ta form. I helgen fyllde vi odlingsbåten med jord och sådde mer morötter, kålrot samt gul- och rödbeta.  Två rader är nu fyllda med jord och det mesta sått. I den tredje raden prövar jag att odla i kompostlimpa a la Lena Israelsson. Där ska det växa squash är det tänkt. Eftersom jag byggde limpan i vår så kommer jag lägga på ett 15 cm tjockt lager av matjord innan jag sätter ner plantorna.  Så var det problemet med vinden. Västanvinden tar fart ner för berget, blåser sig stark över lägdan och kommer garanterat att blåsa sönder alla mina squashplantor om de inte får något skydd. Vi drömmer om att plantera en granhäck men en sådan tar rätt mycket tid på sig att växa till rätt storlek. I väntan på det ...

Vi har en del ved att kapa och för att förenkla den processen byggde vi en sågbock av lite träbitar vi hittade i vårt gamla hus. Vi följde en ritning i den här listan med 39 sågbockar , nummer 8 men gjorde en hel del förenklingar. Till exempel skruvade vi bara med vanlig trallskruv och la bara en tvärslå. Det räckte definitivt för våra behov. Eftersom vi inte har en geringssåg blev benen lite sneda men det är ju trädgården också så det spelade faktiskt ingen roll. Bocken står väldigt stabilt när det ligger en stock på den.

Den här lampan kom till när vi kombinerade en fin lampa med ful skärm och en hängande fönsterlampa i form av en stjärna. Sedan stod den där i mitt fönster och bara bad om att få ögon. Eftersom jag inte hade någon filt hemma virkade jag ca 5 lm och fäste trådarna, sedan limmade jag bara fast ögonen. Lampan höjer humöret varje gång det mörknar.

När vi flyttade in i huset fanns det en hel del grejer kvar. Det fanns en bokhylla i vardagsrummet, och i den stod fyra ett Focus uppslagsverk i fem band från 1958. Jättehäftiga, men helt värdelösa som böcker betraktat. Så kom idén någon gång på hösten att de skulle upp på väggen. Ovanför trappen finns ett litet utrymme som behövde något speciellt för att kännas som ett eget rum. Det var inte så svårt i genomförandet, om än otroligt tidsödande. Jag skar ut sidorna med en liten kniv, klistrade tapetklister på baksidan och klabbade upp dem på väggen. En efter en. Det var ganska pilligt att få dem bubbelfria - och det lyckades inte överallt. Metoden som gav bäst resultat var att borsta med tapetborste, placera rätt biten, och sen rulla ut bubblor med den där lilla rollern man stänger till tapetkanter med.  Jag tror det är fyra månader sen jag började med det, men nu är det klart! 

Jag älskar återbruk! Med lite kreativitet kan man skapa egen och intressant inredning av sådant som annars skulle vara skräp. Som den här fönsterlampan som jag gjort av en trasig discolampa. Allt jag gjorde var att plocka bort foten och stoppa in en lampa. Det enda som gick in i hålet var en liten päronlampa men den lyser bra ändå. Lampan ger ett väldigt trevligt sken och passar utmärkt i ett fönster. Lite rymdig ser den ju också ut, vilket passar bra i Melkers rymdrum.

Melker har verkligen börjat älska att pyssla och kombinerar gärna det med passionen för återbruk. Det är ett intresse vi delar så för någon vecka sedan startade vi återvinningsfabriken. Det började med en fågelmatare. I Bamse kul att läras senaste nummer såg vi en fågelmatare av mjölkpaket som vi ville pröva. Designen var inte perfekt så vi fick modifiera lite. I kartongen har jag satt in en hållare från en fetaostburk. Det är för att fröna inte bara ska ramla ut och fåglarna ska få kämpa lite mer. Det är lite svårt att fylla den, men med en tratt går det ganska bra. Från samma tidning kom tipset på byrå av tändsticksaskar som nu är fylld med pärlor.  Det här var så roligt att jag har fyllt ett skåp i barnens rum med gamla kartonger, toarullar, pärlor, lock, gummiband, papper, klädnypor, piprensare och annat som kan återbrukas så nu springer Melker glatt upp och letar delar till sina projekt. Så kom denna raket till. Den är inte färdig än för imorgon ska den målas....