Wastenssons trädgård

På senare tid har jag funderat mycket på skillnaden på vårt liv som vi lever det, och vårt liv som vi vill leva det. Både jag och Oskar lever väldigt mycket i huvudet. Vi är kreativa och producerar text och kod, vi tänker stora tankar om allt mellan himmel och jord. Vi sitter mycket och har ont i axlar och ryggslut. Vi hatar att träna. Vi bor i en liten lägenhet i ett områden med väldigt mycket människor. Barnen går på förskola och uppfostras av proffs. Det liv vi vill leva ser väldigt annorlunda ut. Vi vill ha en lite gård i en by på landet. Vi vill ha höns och odla det mesta av vår mat. Vi vill fortfarande producera text och kod men i mindre omfattning så att det kan kombineras med hårt arbete på gården. Vi vill kunna ha barnen med oss mer. Vi vill ha balans. Ibland känns det som om jag slits itu mellan mina båda världar. Den vardag jag vill ha och den verklighet jag lever i. Då gör jag listor för att visa mig själv att vi jobbar för att skapa den vardag vi vill ha. 1) Vi jobba...

Något jag verkligen hatar är att kasta tyg. Bomullstyg kräver land, vatten, hårt arbete och ofta massor med kemikalier för att odla. Tyg kräver vatten, hårt jobb av dåligt betalda människor på andra sidan jorden och en massa kemikalier. Det bästa vi kan göra är att inte slösa på det. Så när Noa nu börjar på dagis och behöver en kudde att ta med sig, tog jag fram symaskinen. Lakan och påslakan som passade bra till barnvagn/vagga fick nu bli en ny kudde och två örngott. Supersnyggt och enkelt. Det tog drygt en timme att göra, vilket är kortare tid än det tar att gå på stan och köpa en kudde. Det kostade i stort sett ingenting eftersom allt utom sytråd och el till maskinen är återbruk. Och ingen har en likadan.

- Mamma, när jag blir stor. Då ska jag laga mat själv till mig och mina barn. Men det kan jag ju inte. Ångesten hängde tung i rummet så jag sa: - Men jag kan lära dig! Sen fick jag klura ett tag på vilken mat en 4-åring kan laga själv. Våfflor, så klart! Han var jätteduktig. Smälte margarin i micron, vispade bort alla klumpar och gräddade våfflorna utan att bränna sig. Jag var bara recept. Sen hade jag en mycket stolt 4-åring som kände sig lite tryggare inför framtiden. Han kan i alla fall laga våfflor när han är stor och bor i sin villa med sina barn. Jag tänker att fler borde göra som min förnuftiga 4-åring. Om ni är orolig för framtiden, för klimatförändringar, peak oil och/eller ekonomisk krasch - förbered er. Lär er saker. Att jag kan laga punkteringar på cykeln, äger ett trianga-kök och vet hur man odlar sallad och potatis gör att jag känner mig lite tryggare inför framtiden. Vad hjälper dig?

Nu mognar jordgubbar i snabbare takt än vi vill äta upp dem. Varannan dag åker vi till lotten och plockar bär. Melker och jag äter så mycket vi orkar samtidigt som vi plockar, sen tar vi några med lite glass eller i morgonyoghurten nästa dag. Resten åker i frysen. Jag skivar och styckfryser med lite socker på, för då bevaras vitaminerna bättre, och sedan läggs allt i en påse till en annan dag.  Rabarber skördar jag ett kilo var och varannan gång vi är på lotten. Idag får det bli Rabarbermarmelad med ingefära och citron . Rabarbern står med halva sockermängden i 12 h och sedan kokas den imorgon. Ska bli mycket spännande. Efter många timmars arbete står också 4 burkar Inlagda Melonskal med ingefära och citron i kylskåpet. Det kan vara det godaste som finns i hela världen, så även om det tar sin tid är det väl värt att göra. Om nån vecka ska jag köpa en melon till och göra ännu en sats. Så gott på pannkakor och rostat bröd. 

Det största med att gå från balkongodlare till kolonist är skalan. På balkongen har man en liten kruka med något, på odlingslotten rensar man lite citronmeliss som spridit sig ut i gången och helt plötsligt är klädkammaren klädd i midsommarskrud.  Citronmeliss funkar utmärkt i te. Det är gott och muskelavslappnande. Kan gärna blandas med lite mynta så blir det ännu godare. Jag har en dröm om att bli självförsörjande på örtté. I år odlar jag 4 sorters mynta, kamomill och så citronmelissen som redan stod i och utanför landet. Jag plockar också svartvinbärsblad och torkar. Det blir en ganska bra te-höst tror jag.  Rabarbern hade tagit sig bra efter min rensning och gödning. Skördade idag och tar nog lite till nästa vecka sen ska den få vila. Jordgubbar har vi börjat skörda också. Solvarma jordgubbar direkt från landet kan vara det bästa som finns i hela världen.

Det här är min lilla bit av paradiset, tänkte jag efter en heldag på odlingslotten idag. Vilket är intressant. Så kände jag inte förra helgen när jag var på spa. Det var skönt, men paradis. Nej.  Mitt paradis kräver jobb så att kroppen värker och är alldeles slut. Mitt paradis innebär en evig kamp mot kvickrot och maskrosor. Mitt paradis kräver jord.  Idag blev det sista stora landet sått. Solrosor i två höjder, kronärtskocka och bondbönor. Ett litet mindre land fick borlottibönor och märgärtor. 

Melker fick en cykel med trampor och cyklade iväg nästan direkt. Springcykeln har verkligen gett honom fantastisk balans. Sen ramlade han och slog sig på hakan och gick tillbaka till springcykeln igen. Idag sa han att han var redo att prova cykla med trampor igen.  Vi har firat Melkers födelsedag med Blixten-kalas. I ett svagt ögonblick lovade jag att göra en Blixten-tårta och fick sedan panik. Hur sjutton skulle det gå till? Men det gick bra, jag är mycket imponerad av hur den ser ut och god var den också.  Vi har ätit hemmagjord isglass på balkongen.  Bytt kolonilott och kolonilottsområde. Nu tar det 10 minuter med cykel att ta sig dit och har man återigen glömt tändare och tändpapper till grillen är det bara att cykla hem och hämta.  Jag har fyllt 34, vilket vi firade med pizza i kvällssolen på balkongen. "Jag ska hoppa när du tar kort pappa" sa Melker och Noa försökte självklart härma.