Lycka till!

Vi lever i en tid när det blir svårare och svårare att hålla hemligheter. Under kalla kriget kunde en missnöjd informationsanalytiker i amerikanska armén på sin höjd få med sig en pärm med information kopierad till mikrofilm att ta hem och sedan läcka till pressen. Idag får han med sig mer dokument en det ryms i en lagerbyggnad.

Det är också en tid när det är lättare och lättare att sprida hemligheter. Tidigare har tidningen haft valet att publicera eller inte publicera. Idag har man valet att publicera eller se det spridas på twitter och facebook istället. Tidigare kunde man spärra in personen som tagit initiativet till spridningen. Idag spelar det ingen roll vad som händer med Julian Assange eller wikileaks heller för den delen. Det är inte organisationen wikileaks som får det här att hända. Det är idéen wikileaks, och alla människor som tror på den. Informationen är så lätt att lagra och få tag i att vem som helst kan ta vid där någon annan slutade.

Det är ett problem med det här. Vårt samhälle bygger på hemligheter. Alla människor är taffliga, egoistiska och barnsliga. Men man skapar legitimitet genom att spela roller, ljuga och hålla hemligheter. Och det aggregeras såklart uppåt i hierarkierna. Skulle du rösta på någon som var lika knäpp som du? Skulle du sätta in dina pengar hos en bank som drivs av din alkoholiserade granne? Skulle du lyda lagar som du visste hade stiftats för att en politiker skulle få åka gratis till Bahamas?

Nu lever vi i den tid då hemligheterna avslöjas. Dina. Ditt lands. Din banks. Din arbetsgivares. Så lycka till! Det kan bli lite rörigt ett tag.