Efter en vecka i sjuksängen kände vi oss bättre idag. Oskar åkte till jobbet och jag drog ut med barnen i skogen. Det är något särskilt med skogspromenader, särskilt på hösten. Det är så avkopplande. Jag la Noa med magknip i vagnen, och gungandet från elljusspåret höll honom lugn och nöjd. Melker gick egna stigar, klättrade upp för "berg" och hoppade i 100 vattenpölar. Och jag bara gick och njöt av lugnet. Skogen är nästan andlig för mig så här års. Vackra färger, lugna ljud och nästan inga insekter. På elljusspåret mötte vi naturligtvis några joggare som Melker skrattade högljutt åt. Där gick vi i vårt lugn och dom hade så bråttom.
Vi satte oss ner på ett par stubbar och åt vår matsäck: kokt sojakorv. Det började regna, men vem bryr sig. Vi hade regnställ och stövlar och fikade glatt vidare. Vi pratade om kottar och stack varandra med tallbarr. Det slutade regna, Noa ville också ha mat och det var härligt att amma i skogen. Tyvärr har jag ännu inte hittat kameran så ni får föreställa er höstig skog, härligt ljus och en 3-åring i turkos jacka som är överlycklig för att han fastnat med sina gröna stövlar i leran.
Familjen W på Hallonbacken - vägen mot självhushåll
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar