Här är odlingsbäddarna i odlingstunneln. Den i mitten är som tidigare lådor byggd av högen med brädor som låg här när vi flyttade in. Men sen var det slut på den. Och då har jag istället tagit trästockar som har legat och torkat under två säsonger, barkat dem, och sedan sågat dem med motorsågen på längden till någon slags aningen vågiga brädor. Det blev faktiskt ganska bra.
Nu kanske ni frågar er, precis som jag gjorde när svetten lackade i pannan, armarna värkte och det var dags att fila motorsågskedjan för tredje gången på samma dag: Vore det inte både enklare och billigare att köpa virke?
Jo, det vore det nog. Iallafall om man skulle sätta något penningvärde på den arbetstid jag och Ida, och Melker investerade i projektet idag.
Men vi är här med en tanke. En plan. Vi vill använda allt. Vi vill att riset ska bli stängsel, att grenarna ska bli stolpar, att barken ska bli gångar och ogräset gödsel. Vi vill att stenarna ska bli rabattkanter och murar. Och så vill vi att stockarna ska bli något de med, även om vi inte riktigt vet vad eller hur än.
Vi är här för att lära oss. Vad kan man göra och vad är omöjligt? Vad är opraktiskt och vad är bara ovant? Nu har vi fått erfarenhet av att bygga med med endast träd, yxa, hammare, spik och motorsåg. Vi vet att det går. Vi vet också att det är kul, men att det tar mycket tid och energi. Om några år vet vi hur långe det håller.
Men när vi bygger barnens trädkoja blir det nog köpt virke.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar