I juli och augusti gjorde jag en sådd av kål, sallad och rädisor som skulle skördas i oktober/november. Förra året kunde jag fortfarande skörda sallad den 19:e november. I år går det verkligen sådär. Palmkålen växer lite långsamt och eftersom jag har så många plantor, kan det kanske bli en burk syrad kål ändå. Jag hade hoppats att de skulle hinna växa sig lite större. Här i en nyanlagd rabatt på framsidan har de växt bäst. Flera plantor på andra ställen har ätits upp av sniglar. Mizunan jag sådde åt sniglarna också upp på direkten.
I en låda med plastlock sådde jag rädisor som var tänkt att skörda ungefär nu men plantorna mår inte bra. De är gula, långa och rangliga. Det har varit för kallt, för lite sol och kanske lite för torrt i vissa perioder. Så det här blir nog kaninmat, jag tycker inte om rädisblast.
I tunnelväxthuset har rädisorna växt lite bättre men ganska få har börjat svälla upp. Kanske kan det bli någon rädisa här men inte många.
En anledning till det ser ni bakom den här vinterportlaken. Sniglar. Det finns inte lika många längre men jag dödar fortfarande några stycken varje dag. De äter också på rädisblasten och spenaten.
Så funkar odling. Man lyckas inte alltid. Väder och skadedjur ställer till det för den tänkta skörden. Allt är dock inte negativt. Machésalladen växer fortfarande och kommer ge en hyfsad skörd i år. Sniglarna verkar inte överförtjust i den, så till största del får den vara ifred. Får vi bara lite sol kan jag nog skörda några lite större blad om en månad. Jag har ganska många plantor som sitter utspridda lite varstans i trädgården för att se var det växer bäst. Än så länge ser det ut som att tunnelväxthuset kommer ge de bästa plantorna men även på friland växer de så sakteliga. Man får glädjas åt det som funkar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar