Äntligen kommer solen och förhoppningsvis också värmen. Jag försöker så, rensa ogräs och komma igång med odlingarna. Men det är svårt för jag är så stor och klumpig. Bebis tränger allt längre ner och jag blir allt mer orörlig. Den här veckan hoppas jag ändå så lite rotsaker och plantera om sånt som börjar bli lite stort i krukorna. Så länge andra i familjen släpar vatten åt mig, klarar jag lite, lite grann. Sen måste jag sova en timme. Att sköta vårbruket som höggravid är nästan lika omöjligt som jag trodde att det skulle vara.
Vi måste vara otroligt organiserade, skriva listor och prioritera som galningar. Eftersom Oskar jobbar heltid och måste göra nästan alla hushållssysslor, finns det inte mycket tid till odling och trädgård. Ändå löser det sig på något sätt hela tiden med hjälp av släkt, vänner, maskiner och massor med genvägar.
Det känns också som att vi nu år tre med det här livet har börjat få lite bättre koll på vad som är viktigt, hur lång tid saker och ting tar och hur mycket vi orkar. Det är en väldigt skön känsla!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar