Rapport från tv-fritt experiment

Dag 2: Jag hade fruktansvärt mycket feber och la mig klockan 7 tillsammans med Melker. Oskar programmerade.
Dag 3: Jag var jättesjuk men inte tillräckligt sjuk för att gå och lägga mig 7. Meningar som: "Varför kan jag inte vara som alla andra föräldrar och sätta hårdare regler för barnen på grund av någon anledning som låter rimlig?" och "Varför var jag tvungen att inkludera mig själv i det här inte-titta-på-tv-experimentet?" yttrades med stor självömkan. Höll ut ända till halv 8 sen fick det "vara slut på det här dumma experimentet med ingen tv". Såg ett avnitt av the Closer och ett av Mythbusters.
Dag 4: Samma som dag 3.
Dag 5: Melker vaknade med fruktansvärt mycket feber, hade svårt att andas och kräktes slem. "När man mår så här dåligt får man titta på tv", tröstade jag och äntligen slutade han skrika i panik. Han tittade på Toy Story i en halvtimme och sen satt han i min famn och sov till tio medan jag tittade på Idol. Sen repade han sig och gick runt och lekte fram till fyra, då fick han feber igen och tittade på Pingu. På kvällen tittade jag och Oskar på lösryckta delar av the Closer medan vi turades om att springa in till en hostande, gråtande Melker som hade så svårt att sova. Vid halv tio fick vi lägga oss allihop.

Sammanfattning: Det går inte att inte titta på tv när man är sjuk. Man är alldeles för trött för att göra något annat och att bara ligga och titta i taket gör en galen. Tycker ändå att vi lärde oss något, Melker tjatar inte om tv på morgonen längre utan gosar i sängen och vi vet man kan sätta igång något när man mår risigt men man behöver inte titta hela tiden.