Melker är ett samlarbarn. När vi i lördags åkte och köpte ett nytt Chuggington-tåg åt honom, Frostini, var han glad i ca 10 minuter. Sedan började tjatet om nästa Chuggingtonsak han ville ha, en Chuggwash (en tågtvätt). Så är det jämt och så kommer det fortsätta tills han har vartenda chuggington-tåg och varje chuggington-station. Då kommer han börja tjata om att få alla Thomas tåget-tåg.
Därför bestämde vi att han får börja med veckopeng. Eftersom tre är lite för ungt för att förstå pengar gjorde vi det på enklaste möjliga sätt. Han får en glasburk och varje söndag får han en 20 lapp. För att köpa Chuggwashen behöver han egentligen 15 20-lappar men vi tyckte att 15 veckor var lite länge att vänta, särskilt första gången när man inte riktigt förstått konceptet, så vi betalar halva. Han behöver alltså 8 20-lappar för att kunna köpa sin leksak.
Och det verkar funka. Igår gick han inte runt och sa: "Jag vill åka och köpa en sån där som man kan tvätta tågen i", han sa: "Jag behöver 7 pengar till för att kunna köpa en sån där som man kan tvätta tågen i", eller " När jag har 8 pengar ska jag åka till den stora leksaksaffären och köpa en sån som man kan tvätta tågen i".
Så vekopeng för en 3-åring kanske inte hjälper så mycket för att förstå pengar, men det hjälper för att förstå tid. Han slipper "sen" och "när det är dags att köpa leksak nästa gång" eller "vi har inte råd just nu". Han vet. Vi åker när han har 8 pengar. Så slipper han tjata och vi slipper bli sura för att han tjatar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar