Den tunga månadshandlingen

Så var det dags igen för den hatade månadshandlingen. Att planera maten för hela månaden, handla allt vi behöver och fylla bilens bagageutrymme till bredden. Att ägna minst lika mycket tid till att få plats med maten i kyl, frys och skafferi.

Varje gång vi månadshandlar, vill jag åka hem, plöja upp vår lilla åkerlapp och plantera mängder med fruktträd på gårdsplanen. Det var nämligen enkelt att månadshandla när odlingarna var fulla av grönsaker och barnen åt fruktstund i bärlandet. Det var fortfarande ganska enkelt när matkällaren var full med äpplen, rotfrukter och tomatkonserver. När vi hade egna frysta grönsaker och tomater som låg och mognade i fönstret. Billigare var det också.

Idag är de egna förråden så små att de inte gör särskilt stor skillnad i matplaneringen. Ungefär 1500 kr mer kostar maten nu, jämfört med i oktober. Det handlar inte bara om att vi måste köpa grönsaker, utan mer om att de smaklösa varorna vi köper i affären, kräver så mycket för att bli god mat. Man måste ha fler kryddor, såser, grönsaker, oliver etc för att få maten att smaka något. På sommaren kan man ta tomater direkt från plantan, hälla olja och flingsalt över och äta hela härligheten med ett stekt ägg och hembakt bröd. Tidigt i vintras värmde jag en burk hemkokt tomatsås med 4 ingredienser och hällde över pasta och tyckte att jag åt världens bästa mat. Så funkar inte den köpta maten. Då ska 5 sorters grönsaker blandas, wokas med en komplicerad sås, kyckling och nudlar för att vi ska bli nöjda. Det gör stor skillnad i matkassen.

Nånstans där ligger också behållningen med självhushåll. För den som försöker jämföra kronor och ören i självhushållet med att handla i affären, hamnar oftast på minus. Det är lätt att se de 1500 kr vi sparar varje månad på att odla själv och sedan jämföra det med summan för frön, jord, gödsel, redskap och växthus. Men hur värderar man att slippa åka till affären och handla? Att maten smakar så bra att den knappt behöver kryddas? Känslan av sammanhang när det man skött om hela sommaren sedan hamnar i munnen?

Vi är så vana att allt ska värderas efter ekonomiska aspekter, att det kan vara svårt att värdesätta sådant som inte kan mätas i pengar. Att handla hem all den mat en familj behöver varje månad är väldigt arbetsamt och det känns verkligen när man handlar allt på en gång. Om den bördan kan halveras av att jag sår frön och är ute och jobbar med odlingarna är det värt det varje gång, oavsett vad prislappen säger.

Nu kanske du frågar dig: Men om det är så jobbigt att handla allt på en gång, varför handlar du inte lite hela tiden som alla andra? Det enkla svaret är: För att det är ännu jobbigare och tar ännu mer tid i anspråk.