Jag såg ett program med en amerikansk självhushållare när jag precis flyttade hit och hon sa att det när du hållit på ett tag kommer du känna att du behöver hålla ordning på alla dina fröer och sådder, så skaffa en bok för det redan nu. Ha, sa jag. Det kommer jag aldrig att känna. Hela poängen med trädgård för mig är att det är spontant, utan krav och listor.
I år fick den amerikanska självhushållaren rätt. Efter att år efter år vägrat föra bok på mina sådder kände jag i år att jag behöver få lite mer koll på vad jag gör egentligen. Hur mycket sår jag? Vad går bra? Vilka sorter tyckte jag om och vilka ger mindre? Så jag började att föra bok. För att det skulle vara så enkelt som möjligt gjorde jag bara ett rutmönster på ett papper som jag sedan kopierade i några ex.
Så nu finns en förteckning på vad jag sådde när och hur mycket samt när jag planterade om och ut. Nästa år behöver jag inte undra när jag sådde ärtor eller vad den där sorten jag odlade hette för det står i mina papper. 8 sidor sådder blev det och när Oskar såg högen växa utbrast han:
- Men fatta att det här brukade du försöka ha i huvudet!
Ja, det känns ju väldigt konstigt nu men så kom jag ju bara ihåg två tredjedelar av all info också.
När jag ändå var igång och gjorde förteckningar, skrev jag upp alla träd, buskar och perenner som jag planterade så att jag kommer ihåg vad alla hette och när jag planterade dem. Så nu är det ordning och reda i Familjen Ws trädgård och jag kan använda den plats i hjärnan som skulle hantera all den här informationen till annat. Det känns faktiskt riktigt bra!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar