onsdag 13 maj 2020

Attack i hönshuset

Vi har haft höns i ganska exakt tre år nu och aldrig haft en attack mot hönsen. Trots att vi haft hök, örn och fjällvråk flygandes över tomten och rävar springandes överallt, har alla hönsen klarat sig hittills. Igår var första gången vi fick skadade höns. Det var en liten grythund som slet sig och sedan sprang över två kilometer där den träffade två av våra höns som rymt ur hönsgården (som dom alltid gör).


Efter attacken hittade vi hunden och en massa fjädrar men inga höns. Så vi gick runt och oroade oss och tittade ut genom fönstret. Till sist sa Charlie att hon också ville titta efter höns och så fort hon tittade ut ropar hon: Där är den. Jag hittade hönan. Och där var den. Min favorithöna Pegasus, kallad Peggen, kom tillbaka helt utan stjärtfjädrar och ett litet bett på rumpan. Så nu ligger hon i en egen liten bur medan såret läker. Vi har desinficerat såret och än så länge ser det bra ut. 

Problemet med höns är ju att om en höna skadas och försvinner, så säger dom andra inte: Nämen hej. Välkommen tillbaka. Oj är du skadad. Nu ska vi ta hand om dig. Istället funkar det så att den höna som är skadad blir attackerad av de andra hönsen. Därför får Peggen ligga i sjukan tills såret läkt helt. Förutom såret ser hon pigg ut. Äter och dricker och lägger ägg.


Den svarta hönan Coal kom inte tillbaka till natten och vi trodde nog inte att vi skulle få se henne igen. Men så när jag var ute och lassade hästskit i mina bäddar, kom hon linkande över gårdsplanen. Hon haltar och har svårt att stödja på ena benet. Vi har inte fått undersöka henne än för att är så skygg men vi ser inget blod i alla fall så henne släppte vi in i hönsgården. 


Ledarhönan var inte helt glad över att se Coal komma tillbaka och jag är lite orolig att Coal inte ska kunna försvara sig. Hon verkar lite medtagen. Vi får kanske göra i ordning en sjukbur till.

Det var som sagt första gången som våra höns attackerats och vi är lite chockade. Samtidigt vet jag ju att det här är livet med djur. Dom kommer attackeras fler gånger och vi kommer förlora höns. Jag är bara glad att vi inte är så utsatta som andra.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar