Om någon tutar i en lur för att SD inte ska kunna hålla ett tal om muslimers fallenhet för brottslighet, så verkar många tro att den personen kärnker SD-politikerns rättigheter. 'Alla är lika värda utom SD' har jag läst på några facebookväggar och bloggar under valrörelsen.
Så låt oss göra en sak klar. Det finns flera (mänskliga) rättigheter. De kommer inte alltid överrens. Och de är inte lika viktiga. Låt oss se:
- Rätten att överleva.
- Rätten att känna sig trygg.
- Rätten att bli rättvist behandlad.
- Rätten att ha sina egna åsikter.
- Rätten att leva sin egen livsstil. (Traditioner, Sexualitet, etc.)
- Rätten att försvara andras rättigheter.
- Rätten att uttrycka sina egna åsikter.
- Rätten att organisera sig.
Tips: Testa genom att göra det till en enda person: Dig själv. Du får välja! Tänk dig att du får antingen
- A) berätta allt du vill säga, med hela landets uppmärksamhet. Och sen bli offentligt hängd på ett torg i Irak.
- B) stanna här och hålla käft.
Om du tror på månniskor lika värde och rästade på SD för att försvara deras rätt att uttrycka sig hoppas jag att du valde alternativ A.
Ah, jag är inte den som bangar en filosofisk debatt om rättigheter!
SvaraRaderaFå se nu om jag förstår vilket argument det är du vill göra här. Jag trodde först att du argumenterade mot SD:s rätt att uttrycka sig, med en i mitt tycke halsbrytande analogi mellan individer och samhällen. Men när jag läste om framstår det snarare som att du är inriktad på den snävare filosofiska poängen om att rättigheter kan komma i konflikt och då måste man prioritera.
Fast då förstår jag å andra sidan inte vad som är poängen gentemot de som kritiserar behandlingen av SD. Varför skulle det i åsikten att SD under dagens svenska, demokratiska förhållanden borde få tala ostörda av vuvuzelas, ligga implicit att man i alla lägen sätter yttrandefriheten högst av allt?
Eller missförstår jag alltsammans?