Årets bästa
2019:s bästa var det nya hönshuset. Nu när det är kallt ute och vi vill ha så lite arbetsbörda som möjligt känner vi verkligen att det var värt all tid det tog att bygga ett nytt hus. Oskar ritade huset och sen fick vi projektet i 40-års present av min pappa. Pappa och Oskar byggde sedan huset med lite hjälp av mina bröder. Pappa hämtade resvirke från hemmanet, det sista virke som farfar sågade själv. Vi har också återbrukat lekablock, dörr, fönster och hönsnät invändigt Jag tycker fjällpanelen var ett mycket lyckat drag, för huset är jättesnyggt! Nästa vår ska vi måla dörr och knutar och behandla panelen med järnvitrol.
Inomhus är det lätt att sköta allt. Till och med jag som fortfarande inte är helt fri från min hönsfobi, kan gå in och hämta ägg, byta vatten och fylla på foder utan besvär. När Oskar städar skitbrädan står han och ler för det är så enkelt.
Andra lyckade projekt var såkalendern som gjorde vårbruket så mycket enklare, fönstergurka, och lökskörden.
Jag började också bygga en ny köksträdgård rakt i jorden istället för i bänkar nere på lägdan. Där rensade jag ogräs med potatis och det var ett mycket lyckat projekt, även om vann stack med det mesta av potatisskörden.
Vi lärde oss också vikten av att vila under årets mörka månader och det kändes helt naturligt att när vi kom till december la Oskar ner hammaren och det som var kvar på hönshuset får vänta till i vår. Nu tar vi det lugnt till februari och samlar kraft inför nya projekt.
Årets sämre
Allt gick ju inte som vi tänkt oss förra året. Såklart! Skörden blev bra mycket mindre än jag vill ha och det berodde nog framför allt på att jag var för trött och omotiverad på våren. Det gjorde att jag inte grundgödslade ordentligt och att vi inte heller la tillräckligt mycket gräsklipp i odlingarna på försommaren. Förra årets skörd tog slut i slutet på mars, nu börjar det redan sina i lagren.
Att skörden blev mindre berodde också på att sommaren var ganska kall och torr (dålig kombination) samt att vi fick en hård frost 11:e juni. Frosten slog ut alla mina tomater samt de flesta pumpor och squash. Jag köpte några nya tomatplantor men skörden blev ändå liten. Pumpan hann inte riktigt återhämta sig eftersom vi fick tidig frost på hösten också.
Dessutom fick vi kålmalsinvasion och jag fick kämpa för att få någon kål över huvud taget. Jag tycker ändå att jag vann den kampen och fick några fina spetskålshuvuden samt mängder med grönkål.
Jag försökte göra egen såjord av trädgårdsjord och sand men det gick sådär. Jag hade ganska mycket problem med mögel i sådderna.
Sedan gick jag en fröodlingskurs och försökte lära mig ta frön. Det gick väl också sådär. Jag fick lite ärtor och ganska mycket bondbönor. Vi får väl se om det gror i vår eller vad som händer. Jag tog också lite chilifrön. Känns som något att utveckla för nästa år.
Jubileum för självhushållet
I somras var det 5 år sedan vi flyttade hit fyllda av självhushållardrömmar. Att omvandla en förfallen gård utan ekonomibygnader till bördig jord och självhushåll, visade sig vara en helt annan resa än den vi trodde när vi satt i stan och läste Åter. Mycket mer arbetsam och svår, särskilt samtidigt som man har 3 barn. I våras vacklade jag och undrade om jag verkligen vill fortsätta med det här. En liten villatomt i stan kändes som en mycket bättre idé.
Nu när energin kommit tillbaka och den där hemska känslan att allt är meningslöst är borta, är jag glad att vi är kvar här och nästa år tar jag nya tag för att öka vår självhushållningsgrad. Vi fortsätter projekt skapa en vacker, ätbar trädgård som är trevlig att vistas i. Samtidig ska vi hålla balansen och komma ihåg att ha roligt mellan alla måsten, annars blir livet så tråkigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar